Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den statliga folkhälsopolitiken ges en fördelningspolitisk profil.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kommande satsningar på idrott och rörelse för barn och unga bör prioritera barn och unga i miljonprogramsområden.1
1Yrkande 2 hänvisat till KrU.
Folkhälsan i Sverige är överlag god, men det finns både i Sverige och i andra industriländer stora skillnader i folkhälsa mellan olika socioekonomiska grupper. Fler studier har under senare år visat på växande skillnader. Så visar t ex studien ”Den odemokratiska hälsan”, som tagits fram av Samhällsmedicin i Örebro att skillnaderna i hälsa är stora mellan å ena sidan befolkningen i de etablerade villaområdena i Örebro och å andra sidan ett genomsnitt av befolkningen i de stora hyresområdena i samma stad.
Strukturella förhållanden som arbetslöshet, hushållsekonomi, utbildning och etnicitet spelar en stor roll för skillnaderna i hälsa. Därför blir åtgärder som bidrar till minskade klyftor och minskat utanförskap i samhället de viktigaste åtgärderna för att motverka hälsoproblem hos stora grupper av befolkningen.
Det omvända gäller också: att åtgärder inom det som i mer snäv mening räknas till folkhälsofrågor spelar en viktig roll för människors möjlighet att bryta arbetslösheten, ge barnen möjlighet till en god skolgång eller som individer få ett rikt liv. Det är därför angeläget att det förebyggande arbetet för en god folkhälsa i större utsträckning riktas till de s.k. miljonprogramsområdena och särskilt kommer grupper som invandrare, arbetslösa och ensamföräldrar och deras barn till del.
Vårdcentraler, fritidsanläggningar, skolor och andra samhällsverksamheter i de s.k. miljonprogramsområdena måste ges utrymme och inspiration att bedriva ett målmedvetet folkhälsoarbete. De enskilda landstingen och kommunerna har prioriteringsansvaret i de enskilda fallen, men staten skall genom sina riktlinjer, bidrag till utvecklingsarbete och utvecklingssatsningar hos berörda myndigheter medverka till att de mest utsatta bostadsområdena och deras befolkning prioriteras i folkhälsoarbetet.
Ett konkret exempel är den satsning som nu övervägs för att ge idrottsrörelsen ett starkare ansvar för ökad daglig aktivitet för barn och unga. Det är angeläget att denna satsning utformas på ett sätt så att de största resurserna kommer de barn och unga och bostadsområden där behoven är störst till del.
|
Stockholm den 19 september 2003 |
|
|
Inger Lundberg (s) |