Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om folkölsförsäljning i lokal där kommunen tidigare har beviljat tidsbegränsat tillstånd för hantering av livsmedel.
För att skydda ungdomar och minska bruket av alkohol kringgärdas den svenska folkölsförsäljningen i butik av ett antal regler. Det finns bland annat en stark koppling mellan rätten att sälja folköl och kravet på godkända livsmedelslokaler och tillhandahållande av ett brett livsmedelssortiment. Det grundläggande skälet till dessa krav är att minska tillgängligheten till alkohol. Lagstiftningen är mycket bra, men dessvärre tar den inte hänsyn till vissa specifika lokala förutsättningar.
Norrbotten är ett välkänt resmål för många fjällvandrare och på många populära vandringsorter träffar den nuvarande lagstiftningen inte rätt. Svenska Turistföreningen bedriver verksamhet i avlägset belägna fjällstugor på ett 40-tal platser i de svenska fjällen. På dessa platser kan vandrare hyra stugor och komplettera sin medhavda proviant. Det livsmedelssortiment som finns i dessa avlägset belägna butiker kan, med tanke på bristande kyl- och frysförvaring inte uppfylla kravet på godkända livsmedelslokaler enligt livsmedelslagen. Kommunerna får, i dessa fall, med stöd i livsmedelslagen utfärda tillfälliga tillstånd för livsmedelsförsäljning.
Detta får till följd att alkohollagens krav på godkända livsmedelslokaler och brett livsmedelssortiment inte uppföljs. Som en konsekvens av detta får dessa butiker med lanthandelskaraktär inte heller tillstånd för folkölsförsäljning.
När kommunerna beviljar serveringstillstånd tas hänsyn till alkoholpolitiska aspekter. Det vore rimligt att kommunerna även gavs den rätten vad gäller folkölsförsäljning. Och på så sätt skulle kommunerna kunna tillåta folkölsförsäljning i lokal där kommunen tidigare har beviljat tidsbegränsat tillstånd för hantering av livsmedel.
|
Stockholm den 29 september 2003 |
|
|
Anna Grönlund (fp) |