Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en utredning för att klarlägga om kvinnor får sämre sjukvård än män.
I en statlig utredning Jämställd vård (SOU 1996:133) påvisas könsskillnader i vården. Bland annat framkom att de dyrare ace-hämmarna, förstahandspreparat vid hjärtsvikt, förskrevs dubbelt så ofta till män med hjärtsvikt som till kvinnor. Kvinnorna fick äldre och billigare medel. Någon förklaring till varför kunde utredningen inte presentera, inte heller till andra skillnader som kunde påvisas mellan män och kvinnor. I den statliga utredningen efterlystes mer forskning i detta ämne.
Senare forskning har t.ex. visat att underdiagnostik av hjärtinfarkt är vanligare bland kvinnor än bland män. Det finns också utredningar som visar att kvinnor drabbas svårare av sina slaganfall och att de oftare kommit till sjukhuset med ett sänkt medvetande, vilket innebär en sämre prognos.
Det är också väl känt att kvinnor söker hälso- och sjukvården oftare än män, får fler recept men att totalkostnaden för dessa recept inte överstiger männens kostnader med lika stor andel som antalet recept borde innebära.
I vår strävan att Sveriges invånare skall få vård efter behov, är det viktigt att kvinnor och män får lika bra sjukvård. Även ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att det inte förekommer skillnader i hur kvinnor och män omhändertas i hälso- och sjukvården. För att klara ut om det fortfarande är så att kvinnor faktiskt får sämre sjukvård än män, bör en utredning tillsättas för att analysera om man i dag anpassar medicinförskrivning, omhändertagande m.m. ur ett könsperspektiv.
|
Stockholm den 25 september 2003 |
|
|
Ragnwi Marcelind (kd) |