Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förutsättningslös utredning angående Barnombudsmannens organisation.
Som en följd av ratificerande av FN:s konvention om barns rättigheter beslutade riksdagen 1993 att införa en barnombudsman. Barnombudsmannens (BO) uppgift är att bevaka barns och ungdomars rättigheter, behov och intressen i samhället. BO är en statlig myndighet och styrs genom regleringsbrev av regeringen. De flesta är överens om att BO spelat en viktig roll under de senaste åren och att myndigheten därigenom har en viktig funktion att fylla.
Det har dock riktats kritik mot BO:s organisation bland annat från Rädda barnen men även i den statliga utredningen om myndigheten som genomfördes 1999. Kritiken rör framför allt Barnombudsmannens dubbla roller. Å ena sidan är BO en företrädare för barn och ungdomar men å andra sidan är BO en myndighet och kan därigenom ses som en företrädare för regeringen. Eftersom det är som företrädare för barn och ungdomar som BO fyller sin funktion, har flera förslag presenterats på hur BO kan ges en mer självständig roll i förhållande till regeringen.
Riksdagen tog för något år sedan ett beslut som kan ses som ett steg i att stärka Barnombudsmannens roll. Beslutet kan ses som en del viktiga steg i riktning mot en förstärkt och mera självständig BO. Beslutet var välkommet, men det finns fortfarande en del att önska. Propositionen som ligger till grund för riksdagens beslut uttryckte bland annat BO:s uppgift att vara pådrivande gentemot kommuner, landsting och myndigheter men inget sades om BO:s roll som pådrivande gentemot regeringen.
BO-utredningen förde ett resonemang kring Barnombudsmannens självständighet och tar upp frågan om vem som bör vara BO:s huvudman. Här finns en del intressanta resonemang som kan vara väl värda att ta fasta på. BO-utredningen har också velat se en renodling av ombudsmannarollen och som en följd av detta tona ner myndighetsrollen.
Vi vill i likhet med BO-utredningen att Barnombudsmannens roll som ombudsman renodlas och stärks. Eftersom BO-utredningen inte tillräckligt ingående behandlat frågan om huvudmannaskap för BO, och regeringen enligt vår uppfattning hittills inte tagit frågan om Barnombudsmannens organisation på tillräckligt stort allvar, måste frågan bli föremål för ytterligare en utredning.
|
Stockholm den 24 september 2003 |
|
|
Gunilla Tjernberg (kd) |
Inger Davidson (kd) |