Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om legitimering för dietister.
Den medicinska utvecklingen går framåt med stora steg, vilket leder till att allt fler patienter får bättre behandling och förhöjd livskvalitet. Forskning visar att näringsbehandling utgör en viktig del av behandlingen. En korrekt näringsbehandling ökar patientens möjligheter att svara på medicinsk terapi, vilket leder till färre komplikationer, snabbare tillfrisknande och förbättrad livskvalitet. Det krävs dock specialistbedömning av en dietist för att en patient ska få rätt ordination.
Näringsproblem är mycket vanliga. Bland kroniskt sjuka äldre lider en av tre patienter av undernäring. Bland yngre människor ökar övervikt dramatiskt och sjukdomar som diabetes, högt blodtryck, sjukdomar i rörelseapparaten tilltar. Allergi, bulimi och anorexi är andra vanliga sjukdomar bland unga.
Socialstyrelsen har i SoS 2000:11 Näringsproblem i vård och omsorg, prevention och behandling formulerat: ”Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att förebygga sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer: friska, sjuka och äldre har rätt att erhålla en adekvat individanpassad näringstillförsel.”
För att detta ska kunna förverkligas krävs kompetens och en tydlig ansvarsfördelning. Genom att legitimera dietister ökar samhällets möjligheter till tillsyn och uppföljning med ökad patientsäkerhet och ökad vårdkvalitet.
Det finns ca 1 000 dietister i Sverige. 1999 fick dietisterna skyddad yrkestitel, vilket dock inte innebär att Socialstyrelsen har något tillsynsansvar över deras tjänsteutövning. En dietist bedriver ett självständigt arbete som innefattar egen utredning, bestämning av nutritionsdiagnos, behandling och uppföljning samt förskrivning av näringspreparat samt intygsförskrivning. Att dietister enbart har dokumentationsplikt och inte journalföringsplikt är mycket märkligt.
|
Stockholm den 25 september 2003 |
|
|
Cecilia Wikström (fp) |