Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att öka antalet organ som kan användas vid transplantationer.
I Sverige föreligger allvarlig brist på organ som kan bli föremål för transplantationer, detta trots att en stor majoritet av befolkningen, i olika undersökningar, ställer sig positiva till att donera sina organ efter sin död. Denna diskrepans mellan den uttalade viljan att donera och faktiska donationer har en rad förklaringar.
Vid plötsliga dödsfall ställs de anhöriga ofta inför en rad svåra beslut, ofta vet de inte hur den avlidne sett på frågan om organdonation och det ligger därför närmast till hands att säga nej. Det är därför av avgörande vikt att så många som möjligt tar ställning till frågan om organdonation. Vi kan uppnå mycket med informationskampanjer, men det avgörande är om vi kan få medborgarna att ta ställning i frågan och att denna inställning dokumenteras på ett säkert och enkelt sätt. Detta skulle t.ex. kunna ske i samband med att vi tar körkort eller förnyar körkort.
Dessa uppgifter skulle sedan kunna lagras i ett mikrochips som skall finns på körkortet. I Kalifornien, USA, finns exempel på hur tekniken kan utformas. Där finns ett system i praktisk användning.
Det är min övertygelse att antalet organ till transplantationer därmed skulle öka och vi skulle över tiden få ett hållbart system, utan att bygga upp stora register över medborgarna.
|
Stockholm den 24 september 2003 |
|
|
Bertil Kjellberg (m) |