Motion till riksdagen
2003/04:So218
av Viviann Gerdin (c)

Ljudnivåer


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att socialstyrelsens rekommendation för högsta ljudvolym skall sänkas.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det vid varje arrangemang skall utses en ansvarig för ljudanläggningen.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vitesföreläggande skall kunna utgå när fastställda ljudnivåer inte följs.

Motivering

Höga ljud- och bullernivåer samt att ljudkällorna blivit alltfler har kommit att bli ett stort problem för många i dagens samhälle. Att förebygga och bekämpa dålig ljudmiljö måste därför få en mer framskjuten plats i folkhälsoarbetet.

Bland vissa grupper anses det modernt och häftigt när ljudnivån är så stark att det ger invärtes vibrationer i kroppen, att det är skadligt för hörseln tänker inte alla på. Alla ljud som vi ständigt omges av har även bidragit till att vi blivit mer toleranta mot störande volymer, en orsak till att många drabbats av hörselskador. För att förhindra hörselskador är det därför viktigt att ljudnivåerna sänks.

En växande riskgrupp är barn och ungdomar som vistas i miljöer med mycket höga ljudvolymer, men även många vuxna utsätts i olika sammanhang. De som idag väljer att vistas i miljöer med höga ljudnivåer är heller inte medvetna om riskerna av att få nedsatt hörsel eller i värsta fall drabbas av tinnitus. I en undersökning från hösten 2002 framgår att sju av tio musiker har hörselskador av olika slag. Detta visar att det finns ett samband mellan hög ljudvolym och hörselskador.

Socialstyrelsens rekommendationer om högsta tillåtna ljudnivå är idag för generöst tilltagna. För att kunna minska hörselskadorna krävs att gränsen för högsta tillåtna ljudnivå fastställs till en lägre nivå än dagens. Ljudvolymer över 100 decibel rekommenderas man att inte vistas i, inte utan öronproppar. Men även med öronproppar riskerar man att utsätta sig för hörselskador eftersom öronproppar bara ger ett begränsat skydd.

Cirka en miljon människor i Sverige är idag drabbade av någon form av hörselnedsättning, ljudöverkänslighet eller tinnitus. Ca 100 000 människor har besvärande tinnitus i olika grad varav 50 000 har svår tinnitus. Tinnitus är ett oljud i örat som kan pågå dygnet runt och i varierande styrka. Ordet tinnitus kommer av latinets tinire, att ringa. Det är en upplevelse av ljud i örat utan att det finns någon yttre ljudkälla. Tystnaden är en lyxvara för dem som drabbats av tinnitus.

Idag finns inget botemedel mot tinnitus, däremot behandling för att lindra och lära människor att leva med oljudet. För att den negativa utvecklingen ska vändas behöver kunskaperna öka om riskerna för skador p g a höga ljudvolymer. Särskilda insatser bör därför riktas till dem som arbetar med ljudanläggningar. Det är också viktigt att någon med kunskaper om ljudets effekter utses inför ett arrangemang som ansvarig för ljudanläggningen.

Den angivna ljudnivån i offentliga lokaler förutsätts arrangören följa, om så inte sker ska det vara möjligt att kunna utfärda vitesföreläggande.

Stockholm den 22 september 2003

Viviann Gerdin (c)