Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att receptfria nikotinläkemedel kan säljas av alla näringsidkare.
Rökning är orsaken till en mängd olika dödliga sjukdomar. De indirekta sambanden via passiv rökning är också omfattande. Till detta skall också läggas negativa effekter av snusandet. Tobaksbrukets negativa effekter är av sådan art att kraftfulla åtgärder bör sättas in för att minimera missbruket. Trots att mycket gjorts på området återstår mycket att göra.
Att sluta röka eller snusa är ingen lätt sak. Beslutet om att sluta åvilar alltid den enskilde individen. Vad samhället kan hjälpa till med är upplysning kring skadeverkningar, rökavvänjningshjälp samt att läkemedel för tobaksmissbrukare finns tillgängliga på ett vettigt sätt.
En rökare har i allmänhet två beroenden, ett kemiskt och ett psykologiskt. Det kemiska beroendet finns främst i form av ett nikotinbehov. Nikotinet stimulerar hjärnan så att signalämnen som dopamin och noradrenalin frigörs. Effekten blir att en ökad känsla av lust och välbehag skapas på kemisk väg i kroppen. Bortfallet av nikotin, hos en missbrukare, vänds till olust och obehag när tillförseln av nikotin upphör. Tillförseln av nikotin ändrar dessutom balansen mellan olika signalämnen som exempelvis halten av dopamin vilken kan bli 60 procent högre än normalt. Upphör sedan tillförseln av nikotin sjunker dopaminhalten radikalt. Detta kan ske till nivåer kring 20 procent under det normala. Företeelsen framkallar ett abstinenssymtom, i likhet med missbruk av alkohol eller narkotiska medel, vilket ger en stark obehagskänsla.
Cigaretten innehåller mer än 4.000 kemiska ämnen. Närmare hälften av dessa är cancerframkallande. Några av dem är så farliga att de är förbjudna i arbetslivet sedan flera decennier tillbaka. Rökens påverkan är dessutom direkt påverkande på personer i den rökandes omgivning. Det är alltså inte bara den rökande som drabbas utan även omgivningen.
Under senare år har ett otal medel kommit ut på marknaden för att underlätta rökavvänjningen. Exempel på dessa är nikotintuggummi, resoriblett, sugtablett, nikotinplåster, inhalator och nässpray. Till detta skall läggas olika medel utan nikotin. Samtliga dessa medel säljs idag på apoteket. Flertalet är receptfria och säljs till personer över 18 år. Bedömningen av vilka läkemedel som är belagda med recept är, i sedvanlig ordning, gjord av myndigheten utifrån deras påverkan av kroppen såväl som enskilda läkemedel som i kombination med andra eller sjukdomstillstånd. Förhållandet att de icke receptbelagda medlen endast säljs på apoteket kan dock ifrågasättas. Detta även utifrån myndighetens mål enligt regeringens regleringsbrev där målet för exempelvis Läkemedelsverket är att ”vårdens kvalitet och tillgänglighet skall förbättras”. I detta bör det även kunna inläsas att tillgängligheten av läkemedel som hämmar en av våra största ohälsokällor skall vara god.
Genom tillförsel av nikotin via läkemedel ges kroppen en väl avvägd mängd nikotin. Nyttjandet av dessa läkemedel kan upplevas som byte av beroendekälla men bör då ses utifrån förhållandet att röka. Forskning idag visar inte att nikotin är ett ämne som ger cancer, svår åderförkalkning eller lungskador. Det gör, i stället, den rökta tobaken som förutom nikotinet innehåller mer än 4.000 kemiska ämnen.
Många som just slutat röka kan må så dåligt att ett besök i tobaksaffären framstår som den enda utvägen. Vid en vidare försäljningskrets av läkemedel som motverkar tobaksbruk skulle det vara naturligt även för tobaksaffären att vid sidan av tobaksvarorna tillhandahålla nikotinläkemedel. Detta för att ta sitt ansvar för såväl folkhälsan som för att kunna vara en komplett aktör på marknaden. Nuvarande försäljningsrutiner bör utifrån dessa aspekter förändras.
|
Stockholm den 18 september 2003 |
|
|
Jörgen Johansson (c) |
Claes Västerteg (c) |