Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om likställd uppskovsrätt mellan olika slags upplåtelseformer vid byte av bostad.
Enligt lagen om uppskovsavdrag vid byte av bostad (1993:1469) regleras hur ett sådant uppskov kan erhållas och vilka som äger rätt till uppskovet. Genom lagens tillkomst, utformning och myndighetstillämpning har den i praktiken inneburit en åtskillnad mellan olika kategorier bostadsinnehavare och bostadstyper som rimligen inte kan ha varit det ursprungliga syftet.
Lagen innefattar samtliga småhus och bostadsrättsupplåtelser utom bostadsrätter i så kallade oäkta bostadsrättsföreningar, d v s bostadsinnehav i sådana bostadsrättsföreningar där minst 40 % av det samlade taxeringsvärdet utgörs av momsregistrerade lokaler.
De som råkar bo i en sådan förening – och de är många – kan i enlighet med nuvarande regler för det första inte få uppskov med realisationsvinstbeskattningen vid en försäljning som syftar till bostadsbyte, vilket alla andra innehavare av bostadsrättslägenheter och småhus har rätt till.
För det andra måste innehavarna av så kallade oäkta bostadsrätter betala förmånsvärde därest föreningsvagifterna understiger gällande bruksvärdeshyra. För det tredje är föreningen skyldig att betala vinstskatt på eventuella överskott i föreningens årliga verksamhet. För det fjärde och som ytterligare lök på laxen i denna märkliga åtskillnad beskattas eventuella realisationsvinster vid försäljning av dylika bostadsrätter med 30 % jämfört med 15 % för alla andra bostäder.
Att lagstiftaren skapat en sådan åtskillnad i beskattning mellan olika slags bostadsrättsinnehav kan begripas i den meningen att en bostadsrätt i en oäkta bostadsrättsförening ofta har ett högre underliggande förmögenhetsvärde och inte så sällan en lägre kapitalskuld. Men att innehavarna inte ges samma rätt till uppskov för beskattning vid bostadsbyte som alla andra är inte begripligt ur någon synvinkel.
Denna obegriplighet blev ännu tydligare då Finansdepartementet härom veckan lämnade in en remiss till Lagrådet om att utöka uppskovsmöjligheten av realisationsvinstbeskattning vid bostadsbyte till att gälla även nyproducerade lägenheter i det oäkta bostadsrättsbeståndet. Man kan ställa sig frågan varför just nyproducerade lägenheter och inte alla. Vidare kan man fråga sig varför detta övervägande helt plötsligt och utan föregående debatt lämnas in till Lagrådet för övervägande. Kan det ha att göra med vissa specifika stagnationstendenser på den avsvalnande bostadsrättsmarknaden i Stockholm? Lagrådsremissen skapar fler frågor än svar men sätter själva kärnfrågan om åtskillnaden mellan upplåtelsekategorier i strålkastarljus.
Därför är det rimligt att se över den orimliga åtskillnad som råder åtminstone vad gäller uppskovsavdrag vid bostadsbyte.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Kenth Högström (s) |