Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning av hur en gränsjusterad koldioxidskatt skulle kunna utformas för att vara förenlig med EU:s och WTO:s regler.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om en koldioxidskatt på el med möjlighet till återföring.
Det hävdas ofta i debatten att miljökrav (egentligen oavsett om de uttrycks i form av regleringar, miljöskatter eller andra tvingande åtgärder) har en negativ inverkan på den inhemska industrins internationella konkurrenskraft. Framför allt vad gäller den energiintensiva råvarubaserade industrin är det ett vanligt argument.
Även om det finns ett ganska svagt vetenskapligt stöd för påståendet att befintliga miljökrav i något land faktiskt har haft en negativ inverkan på konkurrenskraften av någon större betydelse så är det otvivelaktigt en potentiell intressekonflikt för framtiden.
Ett land eller grupp av länder som vill driva en verkligt ambitiös klimatpolitik med styrmedel som ger en betydande minskning av koldioxidutsläppen med kanske 25–40 procent från 1990 års nivå kan råka ut för att denna politik lätt skulle kunna undergrävas av en omfattande import av varor och tjänster producerade med betydligt lägre krav.
I anslutning till kommande klimatförhandlingar kan det därför vara en viktig delstrategi att som ett komplement till generella överenskommelser också bilda grupper med länder som är beredda att med exemplets makt visa att det är möjligt att gå längre utan att invänta de länder som bromsar allra mest. I ett sådant läge är det viktigt att skapa internationella förutsättningar för att vissa länder eller grupper av länder ges realistiska möjligheter att vara föregångare med bibehållen konkurrenskraft utan att därför bli bestraffade av de internationella handelsreglerna.
Även om inget land (eller grupp av länder) ännu vågat ta klivet och på allvar agera som ett konsekvent föregångsland så är det viktigt att skapa legala förutsättningar för en situation när det kan komma att bli aktuellt.
Ett förslag som har diskuterats, inte minst av amerikanska forskare, gäller möjligheterna att införa en gränsjusterad koldioxidskatt som kan lyftas av vid export och läggas på vid import.1 Det skulle vara en skatt som belastar inhemska och importerade produkter lika, men ändå ger möjligheter att inom landet eller ländergruppen hålla en avsevärt högre ambitionsnivå.
Både EU:s och WTO:s regler kan i detta sammanhang komma att utgöra hinder.
En grundregel i båda regelverken är att inhemska och importerade produkter måste behandlas lika. Det anses ganska klart att enskilda länder har rätt att ställa miljökrav på miljöegenskaper hos importerade varor, så länge dessa behandlas lika som inhemskt producerade. Det råder större oklarhet om miljöpåverkan i samband med varans produktion i ursprungslandet får utgöra en grund för skatter eller andra åtgärder, även om motsvarande krav finns på inhemskt producerade.
Samtidigt kan det finnas olika möjligheter att i den tekniska utformningen anpassa koldioxidskatter (och andra miljökrav) så att de blir förenliga med det internationella handelssystemet.
Regeringen bör få i uppdrag att utreda hur en gränsjusterad koldioxidskatt skulle vara utformad för att vara förenlig med EU:s respektive WTO:s regler och, om det visar sig nödvändigt, föreslå förändringar i EU:s respektive WTO:s regler som skulle möjliggöra en sådan skatt.
Ett särskilt lämpligt specialfall är möjligheterna att belägga såväl inhemsk som importerad el med koldioxidskatt. El är en homogen vara som i de flesta fall medför en betydande miljöpåverkan i produktionsledet, inte minst i form av koldioxidutsläpp. Ökad sammankoppling av elnäten i Europa och avregleringen av elmarknaden i många länder har gjort elmarknaden i Europa allt mer integrerad. Den ökande internationella konkurrensen gör att priserna utjämnas, om än ganska sakta. Trots att det i jämförelse med den totala förbrukningen är ganska små volymer som netto överförs mellan länderna så har det en stor inverkan på priser och möjligheter att med olika miljöskatter styra vilken el som kommer att produceras.
En ambitiös energi- och klimatpolitik i ett land skulle kunna leda till en mer omfattande import av fossilbaserad el från andra länder (såväl EU-medlemsländer som andra länder) med ökade koldioxidutsläpp som följd.
Av det skälet är i Sverige fossila bränslen som används för elproduktion befriade från koldioxidskatt, ett undantag som medför sämre miljöstyrning och kostnadseffektivitet (det gör klimatpolitiken dyrare än vad den annars skulle behöva vara).
I Finland fanns tidigare en skatt som även omfattade fossila bränslen som användes vid elproduktion. För att skydda sig mot import införde man även en motsvarande skatt på importerad el. Men det fanns inga möjligheter till nedsättning av skatten för den el som producerats utomlands utan fossila bränslen. Skatten var därför uppenbart diskriminerande för utländska producenter och Finland fälldes följdriktigt av EU-domstolen.2 Domstolen skriver:
39. Även om det är riktigt att det på grund av elströmmens särskilda natur kan visa sig vara ytterst svårt att exakt avgöra på vilket sätt den importerade elströmmen har producerats och följaktligen vilka primära energikällor som har använts vid produktionen, skall det påpekas att den finländska lagstiftningen i fråga vid den nationella domstolen inte ens föreskriver någon möjlighet för importören att påvisa att den elström som han importerar har producerats på ett visst sätt för att dra fördel av den skattesats som är tillämplig på inhemsk elström som producerats på samma sätt.
En generell slutsats av domstolens beslut kan vara att en koldioxidskatt på fossilel, även importerad, skulle kunna accepteras under förutsättning att importerad el behandlas på samma sätt som den som är producerad inom landet.
Ett förslag som har diskuterats är möjligheten att införa en generell koldioxidskatt som utgår från att elen producerats med den minst effektiva kolkondenstekniken. Skatten skulle omfatta all el som distribueras i det svenska nätet och medge återföring om distributören kan lämna certifikat som visar att elen producerats med teknik och bränslen som medför lägre koldioxidutsläpp, oavsett i vilket land det har skett. Koldioxidfri elproduktion skulle få en fullständig återföring av skatten.
Regeringen borde få i uppdrag att utreda förutsättningarna för en sådan koldioxidskatt på el med möjlighet till återföring.
|
Stockholm den 7 oktober 2003 |
|
|
Åsa Domeij (mp) |
|
|
Ulf Holm (mp) |
Ingegerd Saarinen (mp) |
| [1] | Se exempelvis arbeten av J. Andrew Hoerner, Center for Sustainable Economy, Washington |
| [2] | Se dom i mål C-213/96 i EU-domstolen från den 2 april 1998. |