Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om brutna räkenskapsår.
Idag får inte handelsbolag och enskilda näringsidkare ha brutna räkenskapsår (04, 06, 08). Eftersom de ska göra sina bokslut per december, blir arbetsbelastningen för redovisningskonsulter och andra som arbetar med ekonomisk redovisning under våren mycket stor under en kort tid. Från mars till mitten av juni finns det i princip inte tid till annat än arbete under vardagar, helger och kvällar. Det är en mycket pressad situation med mycket stress och många övertidstimmar. För de anställda är det en fysiskt, psykiskt och socialt svår tid och leder till många sjukdomstillstånd, som till exempel utbrändhet, alkoholproblem, hjärtbesvär.
Den höga arbetsbelastningen går inte att få bort genom att anställa fler personer. Kraven på extra personal måste vara höga kunskapsmässigt för att förebygga fel och eventuella skadeståndsanspråk på grund av brister i handläggningen. Eftersom kraven är så höga och arbetet varar under en säsong, är det nästan omöjligt att hitta sådan avlastning. Att systemet trots allt har fungerat, beror på lojala familjer hos de anställda till priset av att många har förlorat mycket av sina barns uppväxtår. Det nuvarande systemet bidrar inte till att minska ohälsan i arbete, snarare tvärtom.
Brutna räkenskapsår skulle innebära att de som arbetar med redovisning skulle kunna omdisponera sin tid och utnyttja den effektivare till glädje för sig själva och sina familjer. Det skulle också gynna skatteförvaltningen, eftersom antal fel i bokslut och deklarationer skulle kunna minskas på grund av mindre tidspress. Vi skulle få ett friskare arbetande folk, vilket är mycket viktigt, när vi vet vad långtidssjukskrivna kostar samhället. Stressrelaterade sjukdomar, utbrändhet skulle minska till glädje både för yrkeskåren, arbetsgivare och inte minst staten. Att få ner kostnaderna för ohälsa är ju ett prioriterat område politiskt och mänskligt.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Gunnar Sandberg (s) |