Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av schablonbelopp för förmån av hushållstjänster tillhandahållna av arbetsgivaren.
Tempot i dagens arbetsliv är för många högt uppskruvat. Till detta kommer att i dagens familjer är oftast båda föräldrarna yrkesarbetande. En bransch som utvecklats de senaste åren är den för hushållstjänster. Det har dock uppmärksammats att den svarta sektorn i denna bransch inte är obetydlig. Detta innebär inte bara skattebrott utan även att de personer som utför tjänsterna ofta står utan anställningstrygghet, socialförsäkringsskydd m.m.
Hushållssysslor är en typ av tjänster som då de betalas av privatpersoner ofta antingen subventioneras av kommunerna, då de tillhandahålls dem som har rätt till hjälpen enligt t.ex. socialtjänstlagen, eller sker inom den svarta sektorn. Som exempel kan nämnas att bara ingångslönen i ett av de större seriösa hemtjänstföretagen är minst 76 kr per timme. Därtill kommer social avgifter m.m. Detta indikerar att de etablerade företag som betalar skatter och avgifter och betalar avtalsenliga löner tvingas ta ut ett pris som är högre än privatpersoners betalningsvilja för att få hushållssysslor utförda.
Vissa arbetsgivare har velat tillhandahålla hushållstjänster till sina anställda. Arbetsgivarna har ofta motiverat arrangemanget med att det innebär att de anställda kan koncentrera sig på arbetet och har lättare att arbeta över då det behövs om någon annan sköter vissa hushållssysslor som t.ex. städning. Om ett företag ger sina anställda hushållstjänster är det en förmån som ska beskattas till marknadsvärdet. Marknadsvärdet sätts för närvarande till det pris som arbetsgivaren betalat för att få hushållstjänsten utförd dvs. högre än vad privatpersoner normalt är beredda att betala för att få tjänsten utförd.
Det bör därför införas ett schablonbelopp för värderingen av förmånens värde som tar hänsyn till hushållens betalningsvilja. Schablonbeloppet kan sedan knytas till basbeloppet så att förmånen följer prisutvecklingen. Genom att sätta ett schablonbelopp för värderingen av förmånen så ökar förutsebarheten för hur förmånen ska värderas. Om schablonbeloppet utgår från hushållens värdering av värdet för tjänsten blir det samtidigt förmånligt för anställda att ta emot förmånen (istället för högre lön som kan användas till att köpa tjänsten svart). Detta kommer att hämma den svarta sektorn i branschen. Riksrevisionsverket fann att genomsnittlig svart lön var 112 kr per timme år 1997 (se Riksrevisionsverkets rapport Svart arbete – Arbetstagare och företagare del 2– Omfattning RRV 1998:28). LO har i boken ”Arbetsmarknadens frontlinje” uppgett att 56 kr var den genomsnittliga svarta timlönen för städning år 1997. Ett annat alternativ är att jämföra med kommunernas taxor för hemtjänst respektive förskola.
Skatteutskottet (se betänkade 2002/03:SkU7) avstyrkte under förra riksmötet en motion med detta innehåll med motiveringen att det är viktigt att neutraliteten vid beskattningen av olika typer av löneförmåner upprätthålls. Skattefrihet eller lägre beskattning för vissa förmåner medför gränsdragningsproblem och leder till konkurrenssnedvridningar. Risken är att effekterna på sysselsättningen blir mycket små eller inga alls, samtidigt som kostnaderna blir stora.
Priset för vit städning är ca 250–300 kr per timme, men svart städning kan fås för en tredjedel av priset. Vi anser att konkurrenssnedvridningen redan är ett faktum p.g.a. den svarta marknaden för hushållstjänster. Förslaget stimulerar en vit marknad för tjänster som underlättar vardagen för dem som arbetar. Vi menar att de minskade skatteinkomsterna på grund av det låga schablonbeloppet till viss del kompenseras av den inkomstskatt, arbetsgivaravgifter m.m. som kommer att betalas för dem som arbetar med hushållstjänsterna.
Det är viktigt att den svarta ekonomin bekämpas. Genom ovanstående förslag kan en viss del av den svarta sektorn inom hemtjänstbranschen konkurreras ut av dem som betalar skatter m.m. och följer arbetsrättslagstiftningen. Enligt vår mening bör det därför införas ett schablonbelopp för värdering av förmånen som tar hänsyn till hushållens betalningsvilja för tjänsterna.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Holger Gustafsson (kd) |
|
|
Elizabeth Nyström (m) |
Runar Patriksson (fp) |
|
Lars Lindén (kd) |
Jeppe Johnsson (m) |
|
Yvonne Ångström (fp) |