Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om individuell debitering och redovisning av statliga arbetsgivaravgifter.
För att stärka konkurrenskraft och öka tillväxten måste arbetsmarknaden vara flexibel och anpassningsbar. Vi behöver växla arbetsinriktning och växla mellan anställning och egenföretagande. Detta försvåras emellertid av dolda löneskatt i form av arbetsgivaravgifter. Den enskilde får mycket svårt att förstå hur stor skattekostnaden egentligen är. En person som tjänar 18.000 kr i månaden som startar eget måste tjäna minst 38.000 eller minst dubbla lönen för att få motsvarande inkomst som egenföretagare.
Stärkt konkurrenskraft måste baseras på att var och en gör det man är bäst på genom att en fungerande tjänstesektor byggs upp. Detta hindras av de skattekilar som skapas av de dolda löneskatterna tillsammans med inkomstskatt och moms. För en privatperson blir tjänster dyra och det blir svårt att förstå varför det kostar sex eller sju gånger så mycket att anlita en hantverkare i jämförelse med vad man själv får kvar av lönen. T.ex. kostar det 320 kr i timmen att anlita en byggnadsarbetare för att bygga om. För att tjäna 320 kr i timmen efter skatt krävs en månadslön på 900.000 kr. I Sverige är det 13.000 personer som har en sådan lön. Bara cirka 4.000 personer har en lön på över en miljon kronor som innebär att man har kvar mer än 320 kr per timme och som gör att det känns att det lönar sig att leja byggnadsarbetaren. Resultatet blir att domare, professorer, forskare, lärare, läkare och de flesta andra yrkesgrupper som har viktiga uppgifter i sitt arbete i stället väljer att bygga om eller laga taket själv.
Det är också en trygghetsfråga för den enskilde att få veta vilka försäkringar som staten åtagit sig. Detta är viktigt till exempel när man flyttar mellan länder. Det finns emellertid också en rad andra exempel när enskilda har drabbats därför att de trodde att de täcktes av de s k trygghetssystemen när så inte var fallet.
Löneskatter och övriga statliga arbetsgivaravgifter bör därför debiteras på individuell grund. Krav på en öppen redovisning av arbetsgivaravgifterna bemöts emellertid ofta med argumentet att det kostar pengar eller är för krångligt att redovisa. Dolda löneskatter är emellertid mycket kostsamma som framgår av redovisningen ovan. Det kostar att inte bygga upp en tjänstesektor och konkurrenskraften urholkas när tjänstemarknaden begränsas till 13.000 personer.
Att få en klar bild av vad man betalar i skatt är en grundläggande fråga om att få veta hur stor inkomstskatten egentligen är. Inkomstskatten är inte bara 30 eller 50 procent utan drygt 60 och 80 procent vilket innebär en avgörande skillnad när man skall ta ställning till de politiska valen.
|
Stockholm den 7 oktober 2003 |
|
|
Anna Lilliehöök (m) |