Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av entreprenadkonton för underentreprenörer på en del av arbetsmarknaden.
Riksskatteverket har i det s k Riksprojektet kartlagt omfattningen av svart arbetskraft inom byggbranschen (RSV Rapport 2001:9). Man konstaterar enbart i pågående utredningar och härvor som identifierats att mellan 2,5 och 3 miljarder årligen betalats ut som svarta löner. Dessutom har man uppfattningen att en mycket stor del av den organiserade handeln med svart arbetskraft i sektorn inte identifierats i projektet och uttrycker stark oro inför omfattningen.
Staten förlorar 85 procent av de svarta lönerna i uteblivna arbetsgivaravgifter, anställdas skatter och mervärdesskatt och till detta kommer kostnader för utbetalda ersättningar från försäkringskassan och olika A-kassor till de personer som arbetat svart.
Den stora omfattningen av svarta löner har, enligt RSV, medfört att konkurrensen helt har satts ur spel. Det har blivit omöjligt för en seriös företagare att konkurrera med de företag som använder sig av svart arbetskraft. Man menar också att det inte är realistiskt att tro att vare sig myndighetens kontroll- och informationsinsatser eller den självsanering som pågår i byggbranschen är tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med skattefusket. Vad som behövs är istället radikala lagändringar, något som flera europeiska länder, som Nederländerna, Norge, Tyskland, Storbritannien och Irland, redan genomfört.
I en senare rapport, där regeringen givit RSV i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ett system med skyldighet att göra skatteavdrag för underentreprenörer (RSV Rapport 2002:6), föreslår Riksskatteverket två alternativa system med s k entreprenadkonton för att komma till rätta med de värsta problemen inom byggbranschen.
Den effektivaste metoden är sannolikt att huvudentreprenören gör en obligatorisk avsättning till underentreprenörens entreprenadkonto med en viss procent av det utbetalda beloppet exklusive moms, ett s k entreprenadavdrag. Avdraget ska i princip täcka de skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som belöper på lönekostnaderna.
Ett alternativ till detta är, enligt RSV, ett frivilligt system där huvudentreprenören inte är skyldig att göra något entreprenadavdrag, utan istället ansvarar för efterföljande underentreprenörers betalning av skatter och avgifter. Vilket av systemen man än kommer att genomföra innebär det att möjligheterna att utnyttja svart arbetskraft kommer att försvåras betydligt.
Utnyttjande av svart arbetskraft bland underentreprenörer är inte begränsat till byggbranschen. Inom hela näringslivet finns det åtskilliga tillfällen då hela kedjor av entreprenörer och underentreprenörer används. Vid större revisionsstopp av t ex oljeraffinaderier och kemisk industri föreligger behov hos huvudentreprenören att anlita olika underentreprenörer, t ex VVS-firmor, elfirmor o s v. Även inom skogs-, metall- och pappersindustrin är detta vanligt. Man kan också se företeelsen inom handeln, fastighets- och hotell- och restaurangnäringen. Inom alla dessa sektorer är konkurrensen redan så snedvriden att seriösa företagare ofta får se sig utmanövrerade av icke-seriösa företag.
Omfattningen är svår att bedöma, men uppenbart handlar det om stora pengar eftersom organiserad handel med svart arbetskraft överlag nu dragit till sig även annan typ av grovt kriminella personer. Dessa agerar som företrädare och målvakter i de företag som fakturerar den svarta arbetskraften.
Det är viktigt att nu sätta ner foten för att komma åt problemet och ge de seriösa företagen en möjlighet att konkurrera på lika villkor. Därför bör ett initiativ tas så att man på en del av arbetsmarknaden, bygg- och anläggningssektorn, inför entreprenadkonton. Det skulle skapa ordning och lika villkor för konkurrerande seriösa företag och dessutom generera ökade inkomster till staten.
|
Stockholm den 7 oktober 2003 |
|
|
Jan-Olof Larsson (s) |