Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om långsiktigt stabila villkor för kraftvärme.
Regeringen har i årets budgetproposition lagt fram förslag till ny beskattning av kraftvärmeverk. Förslaget är en del i regeringens strävan att underlätta den energieffektiva el- och värmeproduktion som sker i kraftvärmeverk.
Regeringsförslaget om bättre villkor för kraftvärmen är välkommet eftersom ökad kraftvärmeproduktion i Sverige innebär en möjlighet till motsvarande minskning av ineffektiv elproduktion i koleldade kondenskraftverk i närområdet. Nya kraftvärmeverk som byggs i Sverige innebär ökad försörjningstrygghet och minskat beroende av kolkraft på elmarknaden.
Ett fullföljande av det sedan länge planerade kraftvärmeverket i Göteborg skulle innebära en viktig effektivisering av energisystemet. Göteborg har norra Europas största outnyttjade värmeunderlag som inte utnyttjas för elproduktion. En utbyggnad av kraftvärmen skulle leda till en energieffektivisering och till en minskning av de totala utsläppen av miljö- och hälsofarliga ämnen i vår omvärld. Utbyggnaden skulle också innebära en tryggare energiförsörjning i Göteborg.
Vid investeringar i nya anläggningar för el- och värmeproduktion är det viktigt att såväl de miljömässiga som de ekonomiska bedömningarna är långsiktiga. Den förbättring som nu görs av kraftvärmebeskattningen bygger emellertid på ett temporärt godkännande av EU-kommissionen. Godkännandet gäller endast två år, vilket knappast är tillräckligt för investeringsbeslut av denna storlek.
Till detta kommer att de ekonomiska villkoren för investeringar i nya energieffektiva kraftvärmeverk är knappa även med de nya skattereglerna. Det beror bland annat på den låga kostnaden för produktion av kolkraft i närområdet samt osäkerheten när det gäller framtidens elpris. Därför behövs en tydlig politik när det gäller kraftvärmens villkor på lång sikt.
Skattenedsättningskommitténs betänkande konstaterar att energiomvandlingssektorns skatteregler bör inordnas i en skattemodell som är förenlig med EU:s regler för att kraftvärmen och övrig energiomvandling skall kunna njuta av långsiktigt stabila regler som inte kräver särskilda godkännande av EU. Skattenedsättningskommittén påpekade också, när det gäller de knappa ekonomiska villkoren för investeringar i kraftvärme, att det i framtiden även kan bli aktuellt med ytterligare stimulanser för kraftvärmen. För att åstadkomma en önskvärd satsning på kraftvärme erfordras långsiktigt stabila villkor.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Claes-Göran Brandin (s) |
|
|
Marianne Carlström (s) |
Siw Wittgren-Ahl (s) |
|
Lars Johansson (s) |
Rolf Lindén (s) |
|
Gunilla Carlsson (s) i Hisings Backa |