1997:111) och Byggkommission (SOU 2002:115).Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att se över ROT-avdraget i byggbranschen.
I början av 1990-talet infördes det s k ROT-avdraget i byggbranschen för att stoppa upp effekterna av den kraftiga konjunkturnedgång som då skedde i byggbranschen.
Systemet fanns under perioden 1993–94, 1996–97 med förlängning till 1998 och en ytterligare förlängning några månader in på 1999. Vid den tidpunkten ansågs byggbranschen vara på väg ur konjunkturnedgången och systemet avvecklades.
Det finns flera utredningar som varit positiva till effekterna av ROT-avdraget. Bl a har Målaremästarna analyserat effekterna årligen med stöd av RSV:s statistik över beviljade avdrag. De konstaterar att många nya jobb skapades och att samhället faktiskt fick nettointäkter tack vare omvandling från arbetslöshet till arbete. Som exempel kan här nämnas de beräkningar som gjorts av 1999 års taxering.
Skattereduktionen uppgick då till 2,6 miljarder vilka skapade 15 700 jobb och därmed gav 2,4 miljarder i nettointäkt till stat och kommun.
Ett flertal utredningar har föreslagit att ROT-avdrag för bostäder borde införas permanent för att stävja svartjobben. Det har skett i Tjänstebeskattningsutredningen (SOU 1997:17), Branschsaneringsutredningen (SOU 1997:111) och Byggkommission (SOU 2002:115).
Även Riksdagens revisorer har utrett ROT-avdragets effekter. I sin rapport, ROT-avdragets effekter (2001/02:8), konstatera de i sammanfattningen: ”Sammanfattningsvis tyder resultaten av denna granskning på att ROT-avdraget fungerat tämligen väl även om det är svårt att med någon säkerhet avgöra hur stor effekt avdraget har haft på sysselsättningen i byggbranschen.”
ROT-avdraget kan också vara ett sätt att stävja svartjobben i branschen. Regeringen borde utreda frågan om ROT-avdraget är ett möjligt instrument för att komma tillrätta med svartjobben.
|
Stockholm den 5 oktober 2003 |
|
|
Anders Karlsson (s) |
Britt-Marie Lindkvist (s) |