Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att undersöka och överväga differentierad matmoms utifrån kriteriet nyttig mat.
”Att vara frisk är det viktigaste här i livet.” ”Inga pengar i världen hjälper om man är sjuk.” ”Hälsan är vår värdefullaste tillgång.” Tre citat som vi ofta hör. Dessvärre vet vi att sjukskrivningarna ökat dramatiskt de senaste åren. Sjukdom och upplevd ohälsa har således ökat. Orsakerna till det är inte till fullo helt kända. Stress och ökad arbetsbelastning är några förklaringar. Vi vet att många sjukdomar är livsstilsrelaterade. Känt faktum är att allt fler är överviktiga. Fetma hos barn har ökat. Samtidigt lever många ett allt mer stillasittande liv. Vi svenskar som grupp har för dåliga matvanor och motionerar för lite. Detta är problem som vi delar med flera av västvärldens länder. I sammanhanget ska dock noteras att all övervikt naturligtvis inte kan hänföras till osund livsstil. Läkemedel kan t ex leda till viktökning.
Att äta ”rätt” är beroende av många faktorer som t ex kunskap, intresse, tid, motivation, miljö och pengar. Hela tiden utsätts vi tyvärr för intryck som vill leda oss i annan riktning. Under 1998 introducerades 2 065 nya sorters godis, 940 nya glassar och 678 nya färdiglagade rätter i USA. Studier i USA visar att överproduktionen av mat tvingar in matproducenterna i en stenhård konkurrens med bara två utvägar. Den ena är att få konsumenterna att välja deras varumärke framför andras. Den andra är att få konsumenten att äta mer. Utvecklingen visar att det senare i alla fall lyckats då kaloriintaget per invånare ökat.
I USA har matindustrin stor makt. Matindustrin är en stor tillväxtmotor. I USA förekommer det att skolor sponsras av matföretag. Det skulle ju kunna vara positivt, men som exempel kan nämnas att vissa skolor får provision beroende på hur mycket läsk som säljs.
I Sverige har vi tack och lov offentlig finansiering av våra skolor och behöver inte hamna i dilemmat om sponsring och provision på läskförsäljning. Icke desto mindre utsätts vi för en mycket aggressiv marknadsföring av ofta onyttiga produkter. Enorma summor läggs ner på marknadsföring för vissa produkter, t ex läsk och chips. Reklamkampanjerna för t ex frukt och grönt har en bråkdel av pengarna till sitt förfogande. Vi lockas med värdemenyer på hamburgerkedjorna – mycket mera mat för lite pengar. Det är kalorier som de flesta av oss inte behöver, men det ingår i strategin att få oss att äta mer. Barn luras med leksaker och ofta onyttig mat. Den onyttiga maten är allt mera tillgänglig. Den nyttiga maten går inte att köpa ”överallt dygnet runt”.
Jämfört med USA är utgångsläget i Sverige förhållandevis gott, men vi har ju för vana att snabbt manövreras till amerikanskt beteende. Många menar att vi går en fetmaepidemi till mötes om vi inte agerar på många olika fronter.
Kostinformation, motion, varudeklarationer och reklamrestriktioner är några medel mot fetmaepidemin.
Det vi hittills inte använt är prisinstrumentet. Det är dags att undersöka och överväga möjligheterna till differentierad matmoms. Momsen skulle kunna vara högre på t ex socker- och fettrika produkter. Lägre moms på t ex frukt och grönsaker skulle kunna vara ett alternativ.
Är differentierad matmoms då att vara förmyndare eller att inskränka människors frihet? Absolut inte. Det är ett sätt att vilja värna människors hälsa och våra kostvanor är sannolikt en överlevnadsfråga för det moderna samhället.
Regeringen bör därför undersöka och överväga möjligheterna att införa differentierad matmoms utifrån vad som ovan anförts om nyttig och onyttig mat.
|
Stockholm den 29 september 2003 |
|
|
Catherine Persson (s) |