Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med en samlad strategi för att motverka svartarbete.
Eftersom den svarta sektorn per definition ligger utanför den del av ekonomin som är synlig och mätbar vad gäller exempelvis omfattning och omsättning, är det synnerligen svårt att göra en uppskattning av den svarta sektorns storlek. Riksrevisionsverket, RRV, har genomfört två intervjuundersökningar som visar att åtminstone 11 till 14 procent av befolkningen mellan 18 och 74 år utfört svart arbete någon gång under 1997. Detta motsvarar mellan 650.000 och 800.000 människor. Värdet av det svarta arbetet 1997 uppskattas till ca 50 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 2 procent av bruttonationalprodukten, BNP.
Det svarta arbetet beräknas leda till ett skattebortfall för stat och kommun som uppgår till 20–40 miljarder kronor. Uppskattningen är avhängig ett antal antaganden, som exempelvis hur stor del av det svarta arbetet som skulle ha utförts även om det beskattades. Det svarta arbetet uppskattas uppgå till ca 5 procent av det totala arbetet i Sverige. Liksom vad gäller värdet av det svarta arbetet baserar sig denna uppskattning dels på intervjuundersökningarna, dels på beräkningar utifrån nationalräkenskaperna. Om en arbetstagare eller en företagare underlåter att deklarera inkomster kan ansvar för skattebrott bli aktuellt. Enligt 2 § skattebrottslagen (1971:69) skall den som på annat sätt än muntligen uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till myndighet eller underlåter att till myndighet lämna deklaration, kontrolluppgift eller annan föreskriven uppgift, och därigenom ger upphov till fara för att skatt undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller annan, dömas för skattebrott till fängelse i högst två år. För att ansvar för skattebrott enligt 2 § skall kunna komma i fråga krävs att den skattskyldige åtminstone indirekt haft för avsikt att undandra staten skattemedel.
Den som köper svarta tjänster av en näringsidkare kan teoretiskt göra sig skyldig till medhjälp till skattebrott, vilket kan ge lika högt straff som det skattebrott som näringsidkaren gör sig skyldig till. Om köparen är en privatperson är det i de flesta fall mycket svårt att bevisa att han eller hon haft uppsåt att medverka till att ersättningsbeloppet inte redovisas till skattemyndigheten. Om köparen också är näringsidkare kan denne dock genom sin medverkan ha gjort sig skyldig även till annan brottslighet, såsom bokföringsbrott. Om det i stället är fråga om ett förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare kan arbetsgivaren dömas för skattebrott redan därigenom att han underlåter att betala arbetsgivaravgifter eller lämna kontrolluppgift om utbetald lön.
Enligt RRV gäller att ca 68 procent av befolkningen i åldern 18–19 år kan tänka sig att arbeta svart eller arbetar svart (se rapport 1998:29 tabell 5.13). Denna andel sjunker successivt med stigande ålder. I exempelvis åldern 60–69 år är det endast ca 22 procent som arbetar svart eller som kan tänka sig att göra det.
Svensk lagstiftning medger att arbete kan utföras mot betalning i naturaförmåner och om så sker så har något anställningsförhållande ej förevarit. Vid utförande av arbetsuppgifter understigande 14 dagar anses att förutsättningar för ett anställningsförhållande saknas. Detta innebär att arbete kan utföras upp till 14 dagar utan att beivras om ersättningen är en naturaförmån. Denna princip har prövats i domstol och fastställts av Varbergs tingsrätt i mål B4203. Detta anser jag vara helt fel. Mot bakgrund av vad som anförts samt mot bakgrund av att svartarbetet påtagligt negativt påverkar konkurrensförhållanden mellan de företag som använder och de som inte använder svart arbetskraft samt det faktum att den svarta sektorn urholkar välfärdssamhällets grund så bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med en samlad åtgärdsplan för att motverka svartarbete. Denna åtgärdsplan bör bl.a. beakta påföljder vid utförande och köp av svart arbetskraft, gällande lagstiftning, förslag som finns, utredningar samt på vilka sätt attityder mot att arbeta svart kan förstärkas.
|
Stockholm den 7 oktober 2003 |
|
|
Hans Hoff (s) |