Riksdagen avslår regeringens proposition 2003/04:145.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om i vilka former miljöavgifter i trafiken kan införas i de kommuner som så önskar.
Propositionen innehåller ett förslag till lag om trängselskatt samt sex följdförslag om förändringar i andra lagar, bland annat i 1980 års sekretesslag och 1998 års lag om allmän kameraövervakning. Förslaget till lag om trängselskatt är generellt utformat men det framgår tydligt att det enda syftet med lagen är att göra det möjligt att införa trängselavgifter i trafiken i Stockholms stad.
Folkpartiet yrkar avslag på samtliga förslag i propositionen. Vi har flera skäl för att göra detta.
För det första anser Folkpartiet att en trängselavgift i trafiken inte är en en skatt utan en avgift. Den bör därför inte beslutas i riksdagen utan på regional eller lokal nivå i det berörda området. Av proposition 2003/04:145 framgår (sidan 34 ff) att frågan om ”den aktuella pålagan är en skatt eller avgift” är högst omstridd.
Folkpartiet anser att miljöstyrande avgifter i trafiken kan vara högst motiverade. Folkpartiet har sedan slutet av 1960-talet, då en mer modern miljöpolitik utformades, pläderat för nyttjande av ekonomiska styrmedel för att minska biltrafiken och förbättra miljön.
Folkpartiet anser att varje kommun som så önskar ska ha rätt att införa trängselavgifter för att stimulera ökat nyttjande av kollektivtrafik och att begränsa biltrafiken. Förutsättningen för detta är dock att kommunen inhämtat samtycke från de kringliggande kommuner som påverkas i stor utsträckning. Intäkterna från trängselavgifterna ska också stanna i kommunen.
Ekonomiska styrmedel var en viktig del i den stora Dennisöverenskommelsen om trafiken i Stockholmsregionen i början av 1990-talet, som Folkpartiet stod bakom. I den överenskommelsen, som sedan tyvärr bröts av andra partier, ingick även en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken och byggandet av viktiga kringfartsleder. Dessa helt avgörande komplement saknas helt i regeringens förslag.
Vårt andra skäl att gå emot regeringens förslag är att trängselavgifterna införs trots ett stort folkligt motstånd i den region som berörs.
Stockholms stad tog beslutet om trängselavgifter med en enda rösts övervikt i stadsfullmäktige. I lokala folkomröstningar i tolv kommuner runt om Stockholms stad förkastades förslaget med en överväldigande majoritet. Invånarna i Stockholms stad har ännu inte fått möjlighet att rösta i frågan, men lokala opinionsmätningar tyder på att stödet för förslaget är mycket svagt även i Stockholms stad.
Det stora folkliga motståndet mot trängselavgifter i och kring Stockholm är inte förvånande med tanke på att de partier som drivit igenom detta förslag på riksplanet och i Stockholm inte gjorde något försök att förankra detta hos väljarna före valet 2002. Tvärtom lovade Socialdemokraterna i Stockholms stad före valet att inga trängselavgifter skulle införas.
Det tredje skälet till att vi avslår förslaget i propositionen är att vi är starkt kritiska till att propositionen når riksdagen mer än en månad efter det datum – den 17 mars – som riksdagen fastställt som sista dag för propositioner som ska beslutas före riksdagens sommaruppehåll.
Regeringen hänvisar till synnerliga skäl men det enda skäl den kunnat påvisa är att propositionen måste behandlas av 2003/04 års riksdag för att upphandlingen av det tekniska system som ska användas vid uttag av trängselskatt ska kunna avslutas i sådan tid att försöket med trängselskatt ska kunna börja löpa från den 12 juni 2005.
Det innebär att Sveriges riksdag får finna sig i att förhandlingarna mellan de styrande partierna i Stockholms stadshus – Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet – dragit ut så på tiden. Detta är, enligt vår mening ej synnerliga skäl.
Frågan om sättet att införa den nya trängselskatten måste emellertid utvidgas till också andra kommuner, låt vara att antalet spekulanter på att införa trängselskatt synes vara begränsat. Men frågan bör redan nu ställas: Kommer staten att betala kostnader för den tekniska utrustning som behövs, liksom utökningen av kollektivtrafik, om trängselskatt införs i, vi tillåter oss nämna ett slumpmässigt antal kommuner, Kalix, Simrishamn och Katrineholm?
Sveriges riksdag bör inte rimligen godtaga att regeringen bemyndigas att träffa avtal endast med Stockholms stad och Stockholms läns landsting utan att känna till hur varje annan svensk kommun som på motsvarande sätt önskar tillämpa samma generella lag kommer att behandlas.
Stockholm den 13 maj 2004 |
|
Anna Grönlund Krantz (fp) |
|
Gunnar Andrén (fp) |
Anne-Marie Ekström (fp) |
Martin Andreasson (fp) |