Riksdagen beslutar om kompletteringar/ändringar i regeringens förslag till CFC-beskattning i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar att ikrafträdandetidpunkten för den ändrade CFC-beskattningen skall vara 1 januari 2005 i enlighet med vad som anförs i motionen.
CFC-regler (Controlled Foreign Company) syftar till att förhindra eller försvåra skatteplaneringsåtgärder genom sådana transaktioner med lågbeskattade utländska juridiska personer som leder till att den svenska skattebasen urholkas. I samband med reglerna bör också uppmärksammas behovet av mer likartade förutsättningar mellan företag som arbetar enbart på den svenska hemmamarknaden och företag som också arbetar mot utlandet.
Utan CFC-beskattning kan det på flera sätt skapas en viss konkurrensfördel för de företag som har dotterbolag utomlands jämfört med företag som bara verkar på den svenska hemmamarknaden. Samtidigt kan naturligtvis för stränga regler medföra en konkurrensnackdel för internationellt verksamma svenska företag visavi utländska.
Avvägningen är inte helt enkel och i detta sammanhang vill vi framföra att regeringens proposition lyckats någorlunda väl. Trots detta anser vi att det kvarstår en del problem som bör rättas till. I och med att processen kring frågans hantering har dragit ut på tiden bör ikraftträdandet senareläggas. Våra i denna motion redovisade konkreta förslag till ändringar av regeringens förslag medför mer enkla, tydliga och enhetliga regler. Dessutom bedöms våra förslag medföra att den administrativa bördan för företagen och den kontrollerande myndigheten minskar avsevärt.
Kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar avskaffades tidigare i år och möjligheterna till att ta emot skattefri utdelning på sådana andelar har ökat. Regeringen hävdar att förändringarna kan ge upphov till skatteplanering och erodering av den svenska skattebasen. Mot denna bakgrund vill regeringen ändra på CFC-beskattningen. Förslaget har inga statsfinansiella effekter.
I sak handlar frågan om att svenska företag med dotterbolag utomlands, i avsaknad av CFC-beskattning, sannolikt kan få en nämnvärd skattekredit oavsett annan skatteplanering. Skattekrediten uppkommer genom att vinster skattefritt förs över från den svenska verksamheten till det utländska dotterbolaget. Andelarna i detta dotterbolag kan därefter säljas skattefritt och vinsten tas hem till Sverige. Detta skapar en konkurrensfördel gentemot andra svenska företag. De föreslagna reglerna inkl. våra förslag mildrar denna snedvridning.
Regeringen åberopar skatteplanering och urgröpande av skattebaser som det främsta argumentet för att ändra reglerna. Den typ av skatteplanering som regeringen anser kan uppkomma är dels ränteavdragsarbitrage, dels felaktig internprissättning. I båda fallen skulle det enligt regeringen vara lönsamt att fiktivt föra över vinster till lågbeskattade utländska bolag som i sin tur ger skattefria utdelningar till bolaget i Sverige. Skatteplaneringsargumenten har ifrågasatts av flera remissinstanser.
Bolag med verksamhet i vissa länder eller i vissa delar av länder undantas från CFC-beskattning. Bland undantagen märks de flesta EU-länderna. Emellertid betraktas länder som Irland, Luxemburg och Nederländerna som ”skatteparadis”. Detsamma gäller Island. Det är tveksamt om de föreslagna reglerna är förenliga med Sveriges åtaganden inom EU. Dessutom skulle särregler för vissa EU-länder medföra omotiverat stora problem för svenska företag. Mot denna bakgrund anser Moderaterna att hela EU samt Island och Norge skall undantas från CFC-beskattningen. Med en sådan inriktning löses också i huvudsak de frågor som propositionen behandlar ang ev. undantag för reguljär bankverksamhet och operationell leasing i EU.
Regeringen har föreslagit att en utländsk person skall anses vara lågt beskattad om den beskattas lindrigare än vad utfallet blivit om man tagit upp 55 procent av vinsten och applicerat den svenska företagsskattesatsen. Detta innebär att länder med en skattesats underskridande drygt 15 procent anses vara lågt beskattade. I och med att vi anser att alla länder inom EU skall undantas från CFC-beskattning, bör huvudregeln vara att den s.k. omräkningsfaktorn (55 procent ovan) sätts på ett sådant sätt att jämförelseskattesatsen (drygt 15 procent ovan) hamnar i paritet med den lägsta skattesatsen inom EU. Noterbart är att skattesatserna tenderar att minska inom EU, vilket ytterligare stödjer den moderata konstruktionen.
Vid bedömningen av om en utländsk juridisk person är lågbeskattad eller ej är det viktigt att all skatt som belastar CFC-företaget beaktas.
En grundläggande princip bör också vara att man vid beräkning av vad som är att anse som skattepliktig inkomst inte tillämpar skatteregler på ett för svenska företags diskriminerande eller konkurrensförsvårande sätt.
För att kunna göra en korrekt beräkning av det skattepliktiga underlaget kommer det att krävas en detaljerad redovisning från det utländska företaget, i många fall utöver det som företagens hemvist kräver. En minoritetsägare har inga möjligheter att tvinga ett företag till en mer noggrann redovisning eller lämna speciell information till vissa delägare. Mot denna bakgrund anser Moderaterna att gränsen för vad som anses utgöra kontroll sätts till ett innehav av 50 procent av kapitalet eller av 50 procent av rösterna. Först då har en ägare faktisk kontroll.
Regeringens förslag innebär att inkomster kan bli föremål CFC-beskattning även om dessa CFC-beskattas i ett annat mellanliggande land. Moderaterna anser att det räcker med att inkomsterna CFC-beskattats en gång.
Processen kring CFC-beskattningens utformning har som nämnts dragit ut på tiden. Resultatet av denna långdragna process har dock blivit att de föreslagna förändringarna nu är mer rimligt utformade än de tidigare presenterade förslagen. Detta är positivt. Emellertid innebär förseningen att den tid som företagen har till buds för en anpassning till den nya lagstiftningen blir en knapp månad om ikraftträdande fastställs enligt regeringens förslag. Detta anser vi vara för kort tid med tanke på dels att de föreslagna reglerna är komplicerade, dels att företagen i flera fall kommer att behöva få förhandsbesked från myndigheter i vissa frågor och dels att förändringarna kommer påverka bokföringstekniska överväganden i utländska företag och på så sätt även påverka utländska aktörer. Mot denna bakgrund anser vi att ikraftträdandet bör skjutas upp till 1 januari 2005.
Våra föreslag till ändringar av regeringens förslag bedöms förenkla och medföra mer tydliga och enhetliga regler. Dessutom bedöms våra förslag väsentligt minska den administrativa börda som drabbar både företag och granskande myndighet.
Nedan sammanfattas våra förslag i punktform.
Samtliga länder inom EU och övriga Norden undantas från CFC-beskattningen.
Den föreslagna jämförelseskattesatsen sätts i paritet med den lägsta företagsskattesats som tillämpas inom EU.
Omräkningsfaktorn sätts till en sådan nivå att punkten ovan uppfylls.
Hänsyn skall tas till all skatt som belastar CFC-företaget vid beräkning av jämförelseskattesatsen.
Vid beräkningen av den skattepliktiga inkomsten skall man inte tillämpa svenska skatteregler på ett för svenska företag diskriminerande och konkurrensförsvårande sätt.
Gränsen för vad som anses utgöra kontroll sätts till 50 procents innehav av kapitalet eller 50 procent av rösterna.
CFC-beskattning inte skall ske om sådan beskattning skett i annat mellanliggande land.
De föreslagna reglerna skall träda i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter utgången av 2004.
Det får ankomma på utskottet att utforma de lagändringar som föranleds av ovanstående förslag.
|
Stockholm den 21 oktober 2003 |
|
|
Lennart Hedquist (m) |
|
|
Anne-Marie Pålsson (m) |
Ulf Sjösten (m) |
|
Björn Hamilton (m) |
Anna Lilliehöök (m) |
|
Per Bill (m) |
Stefan Hagfeldt (m) |