Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att straffbeskattningen av el producerad i kärnkraftverk måste avvecklas.
Energibeskattning sker i dag på många sätt. Det är konsumtionsbeskattning,koldioxidbeskattning, elcertifikatsavgifter, statliga pålagor pånätverksamheten m.m. Den skatt som tydligast är konkurrenssnedvridande är denkvarvarande produktionsskatten på el producerad i kärnkraftverk. Den var tidigare tänkt att avvecklas samtidigt med att produktionsskatten på vattenkraft togs bort men sedan gjorde en uppgörelse med Miljöpartiet att regeringen ändrade sig. Istället för att ta bort denna produktionsskatt ändrades namnet på densamma till effektskatt och den motsvarar idag ett skatteuttag på kärnkraftsreaktorer motsvarande 2,7 öre per kWh. Det innebär en extra kostnad för denna produktion med ca 2 miljarder kronor om året, något som ytterst drabbar konsumenten och då inte minst den elintensiva industrin, vilket i sin tur givetvis påverkar investeringsvilja och sysselsättning.
Denna skatt är unik för Sverige och skapar en skev konkurrenssituation. Regionalt innebär skatten att investeringar som annars skulle komma till stånd på orter med kärnkraftsproduktion kan komma att utebli. Det i sin tur innebär försämrade förutsättningar för de lokala arbetsmarknaderna och det lokala näringslivet i regionerna kring Oskarshamn, Varberg, Östhammar och Kävlinge. I samband med att Oskarshamn I återstartades efter omfattande renovering uttalades att om man vetat att effektskatten skulle vara kvar hade kanske denna investering ej genomförts. Konsekvensen av det hade då kunnat bli ytterligare produktionsbortfall från den redan hårt ansträngda svenska elbalansen. Också i uttalanden från Ringhals har klargjorts att företaget sett sig tvingat att skjuta planerade investeringar på framtiden. Utan dessa investeringar kommer reaktorernas tillförlitlighet gradvis att försämras så att det blir olönsamt att fortsätta driften. Det kommer i förlängningen att leda till högre elpriser och import av fossilbaserad elproduktion. Sydkrafts koncernchef har sagt att ”utrymmet för nödvändiga investeringar begränsas av denna unika och konkurrenshämmande skatt”. Om detta kommer att leda till en för tidig utfasning av kärnkraftsreaktorer kommer detta att förutom elbalansen också påverka sysselsättningen, i första hand på de orter och i de regioner där man inte längre investerar i befintlig kraftproduktion. I andra hand påverkas industrin, främst den elintensiva, som kommer att drabbas av kraftigt höjda elpriser och därmed förlora konkurrensförmåga. Miljön är också en tydlig förlorare eftersom det inte finns koldioxidfri elproduktion som kan ersätta det bortfall som kärnkraftsskatten leder till. Det innebär att importen av kolbaserad energiproduktion från Danmark och kontinenten kommer att öka, vilket i sig innebär ökade koldioxidutsläpp, vilket långsiktigt har klimatpåverkan. Vi är inte motståndare till kärnkraftsavveckling, men den ska ske genom elsparande och genom tillförsel av förnybar elproduktion. Så länge vi inte klarar av att fasa ut kärnkraften på ett miljömässigt och ekonomiskt rimligt sätt måste vi ha rimliga villkor för den fortsatta driften. Därför bör konkurrenssnedvridande produktionsskatter avvecklas. När skatten ändrades och höjdes senast yrkades från Kristdemokraternas sida på att riksdagen skulle avvisa förslaget om effektskatt på kärnkraftsel. Det motiverades då med att producenterna kommer att tvingas leva med en teoretisk maxtaxa baserad på maximal produktion. Även om kapaciteten inte skulle tillåta hög effekt, kommer kravet att kvarstå om en hög beskattning baserad på möjlig maxproduktion. När kärnkraftsaggregaten åldras, kommer effekten att minskas påtagligt, vilket får till följd att skatten skulle ligga kvar på tidigare nivå. Vidare skulle denna effektskatt mötas av en ofördelaktig tröskeleffekt i händelse av oplanerade avställningar. Den senaste tidens utveckling och debatt kring effektskatten visar att dess skadlighet är större än vad man kunde befara. Därför bör regeringen ta fram en avvecklingsplan för effektskatten på kärnkraft.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Chatrine Pålsson (kd) |
Mikael Oscarsson (kd) |