Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkning av elskatt för industrin.
Staten kan med olika medel och åtgärder medverka till att förbättra företagsklimat och skatter. Det är ett viktigt instrument med vilket man kan stimulera eller kväva företagsamheten. Sveriges regering har år efter år valt det andra och det sämre alternativet. Även årets budget har inneburit en rad skattehöjningar som är direkt företagsfientliga. Elskatt för industrin är kanske det främsta exemplet. Det höjdes i år med ytterligare 0,5 öre/kWh.
Sverige har, i internationell jämförelse, en stor energikrävande industrisektor som drabbas hårt varje gång energiskatterna höjs. För ett företag som till exempel LKAB i Kiruna betyder årets skattehöjningar kostnader som motsvarar 30 årsanställda. Det måste rimligen innebära kostnader motsvarande flera hundra anställda per år för energikrävande företag i Norrbotten. Om man i stället hade sänkt skatten lika mycket hade det alltså inneburit en möjlighet att lättare anställa flera hundra personer till i länet.
För att stimulera företag att utvecklas bör man omedelbart sänka elskatt för industrin. Att återställa elskatten till den nivå som den låg på före årets skattehöjningar räcker inte utan det krävs en sänkning på minst 1 öre/kWh. Energiskattehöjningar ger dessutom relativt lite pengar till statskassan. En förbättrad situation på arbetsmarknaden och underlättandet av fler nyanställningar borde vara viktigare eftersom det på sikt leder till större skattetillskott till statskassan än energiskattehöjningar.
|
Stockholm den 4 oktober 2003 |
|
|
Anna Ibrisagic (m) |