Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en skattereducering på hushållsnära tjänster.
Skattereducering på hemnära tjänster ökar jämställdheten. Höga skatter snedvrider prissättningen och incitamenten så att effektiviteten i samhällsekonomin minskar och arbetstillfällen slås ut. Människor vars arbetskraft skulle efterfrågas vid ett lägre skattetryck blir arbetslösa. Minskade skattekilar har därför stor betydelse. Vissa skatter hämmar tillväxten i särskilt hög grad. Om det ekonomiska utbytet av en arbetsinsats eller investering blir alltför litet så kommer den inte till stånd. De höga marginalskatterna på arbete och dubbelbeskattningen på ägande i företagen är exempel på sådana skatter. Inkomstskatterna bör sänkas i alla inkomstskikt. Med lägre inkomstskatt kan fler försörja sig själva, lönebildningen underlättas och det blir lättare att komma in på arbetsmarknaden.
Vi förordar i stället att politiken inriktas på att angripa de grundläggande problem som sammanhänger med Sveriges rigida arbetsmarknad. Det svenska skattesystemet som tvingar både män och kvinnor att arbeta utan möjlighet annat än för ett fåtal mycket välbeställda att köpa hushållsnära tjänster måste ändras. Här återfinns en betydande orsak till dagens sneda fördelning av kvinnor och män inom högre utbildning och forskning.
En annan sådan orsak är den offentliga sektorns monopolställning inom traditionella kvinnoyrken och därmed sammanhängande svårigheter för kvinnor att få ekonomisk utdelning på investeringar i högre utbildning. Docent Magnus Henrekson vid Industrins utredningsinstitut har visat att den genomsnittliga arbetstiden för amerikanska kvinnor ökat med 40 procent under åren mellan 1975 och 1994 för att sistnämnda år vara 20 procent högre än för svenska kvinnor. Förklaringen till att amerikanska kvinnor kan ha så mycket längre betald arbetstid än svenska kvinnor är att de har tillgång till en stor tjänstesektor för hushållsarbete. Det är snart bara i Sverige som man hyser den egendomliga uppfattningen att kvinnor kan få en minskad arbetsbörda hemma endast genom att mannen tar en större del av arbetet. I alltfler länder löser man problemet genom att möjliggöra köp av tjänster till ett rimligt pris. Då kan båda makarna få en högre livskvalitet och ökade möjligheter att satsa tid och krafter på en yrkeskarriär.
Slutsatserna från EU-projektet Humlan i Kungälv, där hushållsnära tjänster erbjöds till en avsevärt lägre kostnad än som annars är möjligt med svenskt skattetryck, är att hushållen har stort behov av hemnära tjänster. Behovet motsvarar enligt nämnda projekt en potentiell arbetsmarknad på 100 000 heltidstjänster. Det visade sig också att hushållen är villiga att betala för tjänsterna och att priset har stor inverkan på hur mycket hjälp som efterfrågas. Behovet är enligt slutsatserna störst inom åldersgruppen 25–45 år med barn. Det övergripande målet med detta förslag är att öka sysselsättningen. I Kungälv kunde man påvisa att svarta arbeten blir vita, och de som idag arbetar svart får när de i stället arbetar vitt tillgång till förmånerna i socialförsäkringssystemet, sjukförsäkring, pension med mera. Valfriheten för hushållen ökar genom att människor får möjlighet att välja mellan att arbeta mycket och köpa tjänster i hemmet eller att arbeta mindre och göra hemarbetet själva. Jämställdheten ökar genom att det underlättar för både kvinnor och män att förena yrkesarbete med föräldraskapet.
Enligt en Sifo-undersökning vill 59 procent ha sänkt skatt för hushållstjänster. Vi föreslår en skattereduktion för privatpersoner med halva arbetskostnaden för hushållsnära tjänster. I grunden handlar det om att ge familjen möjlighet att lösa barnomsorg och tjänster i hemmet på andra sätt än vad som i dag är politiskt accepterat. Konkreta problem fordrar handfasta lösningar. Den ordning vi förordar gör det lättare för kvinnor att konkurrera med män på lika villkor.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Kent Olsson (m) |
Elizabeth Nyström (m) |