Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvärdering av möjligheten till ett skatteavdrag för styrkta kostnader för förebyggande hälsovård.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utökning av antalet timmar i skolan för fysiskt arbete, gymnastik och rörelse.1
1Yrkande 2 hänvisat till UbU.
Genom träning och motion brukar kroppens styrka och prestanda normalt sett förbättras. Flera organsystem fungerar bättre och många sjukdomar kan förebyggas av sunda rörelser. Fysisk träning gör också att man fungerar bättre i sitt vardagsliv, på arbetsplatsen och i hemmet. Träningen skall inte ses som elitidrott utan snarare som vardagsmotion. De regelbundet återkommande ”motionspassen” i form av promenader och liknande är effektivast i relation till kostnader, skador och tidsåtgång. Många arbetsskador förebyggs dessutom av regelbundet motionerande. En del forskare hävdar till och med att man klarar psykiska påfrestningar bättre om man motionerar regelbundet. Fysisk aktivitet gör också att man kan äta mera och därmed även få en större bredd på vitaminintaget. Självklart kommer kroppen även att få utlopp för den energi som maten innehåller. Fetma förebyggs således med träning.
På senare år har antalet sjukskrivningar ökat på ett oroväckande sätt, även om en viss avmattning tacksamt noteras. Rygg- och nackskador är en av de vanligaste orsakerna för sjukskrivning. Även fetma i sig ökar risken att drabbas av sjukdomar. Det är anmärkningsvärt att vi under de senaste åren konstaterar att även barn och ungdomar påvisar tydlig tendens till fetma. Samhällsbilden har tydligen förändrats och p.g.a. riklig tillgång till transportmedel förringas och bortprioriteras ofta gång- och cykeltrafiken.
Vår tids dåliga kosthållning med ”fast food” i kombination med mycket stillasittande gör att människor i allt större utsträckning mår dåligt. Detta medför inte bara ett mänskligt lidande utan också kostnader för samhället i form av sjukskrivningar. Sjukförsäkringens kostnader, för sjukpenning och sjukersättning, beräknas för de första 8 månaderna 2003 kosta samhället 70 miljarder kronor, vilket är en ökning med 6,2 miljarder kronor jämfört med samma period förra året. Utan åtgärder kommer denna kostnad att öka betydligt under 2000-talet. Om fem år beräknas antalet sjukskrivna ha ökat till över 500 000 personer.
Redan i skolan borde såväl information om hälsa och livsstil som fler timmar gymnastik förekomma på schemat. Människan är skapad för fysisk aktivitet och rörelser. Vår livsstil idag har skapat sysselsättning framför datorskärmar och annan stolburen verksamhet. Genom att förändra den livsstil som skapats under senare år till dagliga och naturliga fysiska aktiviteter påverkar vi vårt lands hälsotillstånd påtagligt. Det finns rön som visar att det skulle räcka med 30 minuters fysisk rörelse om dagen för att minska risken för hjärtinfarkt med cirka 60 procent.
Naturliga rörelser i form av promenad till och från arbetet eller cykel istället för bil skulle skapa en bättre miljö i våra storstäder. Dessutom bereds större fysisk plats åt den som av en eller annan anledning är tvingad att transporteras med bil.
För att motverka de skador som i allt större utsträckning uppstått bland människor i arbetslivet måste människor bli bättre på att ta hand om sig själva. Det bästa sättet att bli av med arbetsskador är att förebygga dem genom motion. Man borde därför låta undersöka vad för effekter det skulle få om styrkta kostnader för gym och andra kostnader för förebyggande hälsovård blev avdragsgilla mot inkomst av tjänst och näringsverksamhet.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Kenneth Lantz (kd) |
Sven Brus (kd) |