Motion till riksdagen
2003/04:Sk3
av Per Landgren m.fl. (kd)

med anledning av prop. 2003/04:10 Ändrade regler för CFC-beskattning


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den så kallade kompletteringsregeln skall omfatta hela EU-området.

  2. Riksdagen beslutar att kontroll som medför CFC-beskattning skall börja vid minst 50 % röstinnehav i ett utländskt dotterbolag.

  3. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till en generalklausul mot missbruk av skatteregler genom skatteundandragande i utländska dotterbolag.

Proposition 2003/04:10 Ändrade regler för CFC-beskattning

I propositionen föreslår regeringen en rad förändringar på det beskattningsområde som kommit att kallas CFC-beskattning (Controlled Foreign Company). Med detta avses de skatteregler som medför att svenska delägare i utländska juridiska personer i vissa fall beskattas löpande med bolagsskatt för den utländska juridiska personens inkomster. Bland annat föreslås att CFC-beskattning ska kunna ske från 25 procents röstinnehav. Samtidigt föreslås att lågbeskattning i ett annat land ska anses föreligga när bolagsskatt understiger 55 procent av den svenska, som är 28 procent. Det gällande villkoret att minst 50 procent av rösterna ska kontrolleras av obegränsat skattskyldiga slopas.

Reglerna har skapats för att förhindra skatteplanering på koncernnivå med bolag i flera länder och därmed en skattemässigt betingad urholkning av den svenska skattebasen. Propositionen är en följd av riksdagens beslut den 14 maj 2003 att kapitalvinster på näringsbetingade andelar ska befrias från skatt enligt regeringens proposition 2002/03:96 Skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar. I denna tidigare proposition aviserades ytterligare en proposition under våren 2003 med förslag till nya regler för beskattning av s.k. CFC-bolag eftersom propositionerna, med all rätt, ansågs vara intimt förknippade med varandra. Genom skattebefrielsen av kapitalvinst och utdelning ansåg regeringen att möjligheter öppnades för s k räntearbitrage, vilket innebär att ett bolag i Sverige skulle kunna uppta ett lån och med detta kapitalisera ett utländskt dotterbolag och med såväl avdragsgill ränta som skattefri kapitalvinst och utdelning från dotterbolaget undvika svensk bolagsskatt. Den senare propositionen har först nu den 25 september kommit till riksdagen, alltså drygt fyra månader efter beslutet om proposition 2002/03:96. Detta trots att regeringen utlovade att göra CFC-förslagen kända för riksdagen innan man fattade beslut om kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Till Lagrådet kom regeringens remiss om CFC-beskattning, som ligger till grund för den nu föreliggande propositionen 2003/04:10, först den 22 maj 2003, d.v.s. 8 dagar efter riksdagens beslut om proposition 2002/03:96. Lagrådet har yttrat sig kritiskt över regeringens handläggning av dessa lagförslag.

Det finns således anledning att vara kritisk mot att den socialdemokratiska regeringen inte presenterade propositionerna i ett sammanhang, vilket skulle ha möjliggjort för riksdagen att vid beslut och lagstiftning ha överblick över helheten. Kristdemokraterna fruktar att regeringens agerande är symptomatiskt för hur man ser på Sveriges folkvalda lagstiftande församling. Efter många års obrutet maktinnehav har det socialdemokratiska partiet kommit att se riksdagens beslut som givna. Varken oppositionen eller riksdagsmajoriteten har i detta ärende haft någon reell möjlighet att överblicka hela ärendet i ett sammanhang, eftersom ett lagstiftningsärende på detta sätt delats upp i två propositioner med cirka fyra månaders mellanrum. Socialdemokraterna förväntar sig uppenbarligen att riksdagsmajoriteten beslutar vad man ber om, inte att den ska överblicka hela lagstiftningsärendet vid tidpunkten för beslutet.

EG-rätten oklar

EG-domstolen får av EG:s primärrätt ett omfattande utrymme att göra bedömningar i detta regelverk. EG-rättens syn på CFC-beskattning och regeringens förslag är därför än så länge oklar. Någon systematisk genomgång av andra länders CFC-lagstiftning har regeringen inte heller redovisat utan konstaterar helt kort i propositionen att eftersom en genomgång av vissa länders CFC-beskattning gjordes i SOU 2001:11 Utdelningar och kapitalvinster på företagsägda andelar har en ytterligare aktuell och systematisk genomgång av andra länders lagstiftning inte ”framstått som motiverad”.

Kristdemokraternas ställningstagande

Kristdemokraterna anser att två principer ska råda när det gäller beskattning av utländska bolag som kontrolleras av svenska företag. För det första måste svenskkontrollerade bolag i utlandet få verka under samma skattevillkor som andra företag i det landet, givet att acceptabla omständigheter råder. För det andra måste vinster som genereras i Sverige tas upp till beskattning i Sverige och skatteplanering som undanhåller svenska staten sådana skatteinkomster måste stävjas genom lagstiftning och beivras i de fall man bryter mot reglerna.

Regeringens proposition uppmärksammar två olika sätt för svenska företag att genom utländska dotterbolag undanhålla svenska staten skatter. För det första genom så kallat ränteavdragsarbitrage och för det andra med hjälp av felaktig internprissättning som placerar överskott av verksamhet i lågbeskattat land. Kristdemokraterna anser att befintlig lagstiftning redan motverkar internprissättning och att hotet av ränteavdragsarbitrage inte är ett så allvarligt hot att de föreslagna förändringarna är berättigade. Detta utvecklas nedan.

Ränteavdragsarbitrage

Genom att få en högre avkastning på en räntebärande investering än vad lånekostnaden för samma investering uppgår till kan ett svenskt företag göra så kallat räntearbitrage. För att vinst ska uppstå krävs dock att en rad villkor är uppfyllda. Skillnaden mellan in- och utlåningsränta måste vara förhållandevis liten. För det andra måste skattesatsen för avdraget vara högre än skattesatsen för avkastningen.

Kristdemokraterna anser att bilaga 4 i SOU 2001:11 Utdelningar och vinster på företagsägda andelar av Krister Andersson på ett övertygande sätt visar att förutsättningarna för ränteavdragsarbitrage för närvarande inte existerar i Sverige och avståndet till att sådana förutsättningar ska föreligga är mycket långt.

Om den svenska bolagsskatten antas vara 26 procent (p.g.a. effekterna av periodiseringsfonder) och bolagsskatten 15 procent i det land där dotterbolaget finns krävs det att skillnaden mellan utlåningsräntan och avkastningen är endast en procentenhet för att en arbitragevinst ska kunna uppstå. En s.k. räntespread på 1 procentenhet är högst ovanlig. Trots det är det just ränteskillnader mellan 0,5 och 1,0 procent som stundom använts i Finansdepartementets arbete. I nämnda bilaga 4 görs även uträkningar med faktiska räntor 1995, 1998 och 1999 som visar att negativ bolagsskatt skulle existera i de länder där dotterbolagen skulle ligga för att ränteavdragsarbitrage skulle vara möjligt.

Internprissättning

Kristdemokraterna anser för det första inte att regeringen hittills lyckats visa att felaktig internprissättning vid transaktioner mellan företag i samma koncern kräver skärpta CFC-regler. Kristdemokraterna anser att den svenska skattebasen borde ge tillräckligt skydd mot detta genom inkomstskattelagen (14 kap. 19–20 §). Där förbjuds uttryckligen internprissättning som resulterar i högre vinst i lågskatteland för vinster som uppstått i Sverige.

Inkomstskattelagen 14 kap. 

19 § Om resultatet av en näringsverksamhet blir lägre till följd av att villkor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, skall resultatet beräknas till det belopp som det skulle ha uppgått till om sådana villkor inte funnits. Detta gäller dock bara om

1. den som på grund av avtalsvillkoren får ett högre resultat inte skall beskattas för detta i Sverige enligt bestämmelserna i denna lag eller på grund av ett skatteavtal,

2. det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan parterna, och

3. det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit till av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap. Lag (2003:224).

20 § Ekonomisk intressegemenskap som avses i 19 § anses föreligga om

- en näringsidkare, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av en annan näringsidkares företag eller äger del i detta företags kapital, eller

- samma personer, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av de båda företagen eller äger del i dessa företags kapital.

Regeringen tar inte hänsyn till operativ verksamhet eller omvärlden

Kristdemokraterna anser också att en genomgående analys av lagförslagets konsekvenser på existerande operativ verksamhet i andra länder saknas. Detta gäller främst bank- och försäkringssektorn. Det är inte rimligt att svenska företag ska tvingas bära konkurrensnackdelar i utlandet på grund av extra svensk beskattning, en beskattning som motsvarande utländska bolag inte har i det aktuella landet.

Som tidigare nämnts är de föreslagna CFC-reglernas förhållande till EG-rätten inte utredda av regeringen. Kristdemokraterna anser att det finns anledning att anta att det inte är förenligt med de s.k. fyra friheterna för den inre marknaden att faktiskt sätta sig över ett annat lands beskattning. Att en juridisk person i EU påförs svensk CFC-beskattning på grund av att beskattningen anses alltför låg i det aktuella EU-landet kan med all rätt anses strida mot etableringsfriheten.

Kristdemokraterna konstaterar också att det arbete som pågår med EU:s uppförandekod vad gäller illojal skattekonkurrens förefaller vara inne i en slutfas. Att i det läget utan en redovisning av motsvarande regler i övriga EU-länder införa skärpta CFC-regler förefaller inte vara motiverat och än mindre berättigat med tanke på att samma regler kan bli föremål för beslut relativt snart igen. Vi anser att en koordinering och ett gemensamt mellanstatligt regelverk för EU-länderna inom CFC skall vara utsgångspunkten för svensk CFC-lagstiftning.

Kristdemokraterna anser inte heller att regeringen tillräckligt preciserat vad som avses med ”närstående personer” i det fall det rör sig om fysiska personer i intressegemenskap i propositionen kap. 6.2 punkt 4.

Kristdemokraternas förslag

Kristdemokraterna anser att många av regeringens förslag överhuvudtaget inte är nödvändiga utan endast tjänar till att skapa ett ytterligare regelverk som omgärdrar företagen, och som dessutom kanske måste skrivas om inom kort.

Sverige måste respektera andra EU-länders lagstiftning

Som tidigare beskrivits i denna motion anser Kristdemokraterna att de fyra grundläggande friheterna inom EU måste garanteras även av Sverige. Det kan konstateras att regeringens definition av lågbeskattat land d.v.s. bolagsskatt som understiger 55 procent av den svenska på 28 procent därmed innefattar t.ex. Irland. Vid sidan av huvudregeln har regeringen i propositionen föreslagit en kompletteringsregel som i själva verket är en lista över de länder som undantas från huvudregeln. Mycket riktigt skrivs i regeringens förslag till lista över länder som ska omfattas av den s.k. kompletteringsregeln att Irland undantas från kompletteringsregeln i de fall det rör sig om bankrörelse, försäkringsrörelse och annan finansiell rörelse.

Med anledning av detta och lagstiftning i flera andra EU-länder anser Kristdemokraterna att kompletteringsregeln ska innefatta hela EU-området.

Gräns för CFC-beskattning

Med begreppet CFC avses kontrollerade utländska företag. Kristdemokraterna finner det därför underligt att CFC-beskattning föreslås uppstå redan vid 25 procents innehav av en utländsk juridisk person. En minoritetsägare har normalt sett inte tillgång till den information som krävs för att kunna redovisa de inkomster som uppstått. Regeringen påpekar i propositionen att gränsen endast är 10 procent i Tyskland och att 25 procent därför måste anses generöst. Kristdemokraterna vill i sammanhanget påpeka att tyska bolag befrias helt från CFC-beskattning om man kan bevisa att man inte har tillgång till erforderlig information från huvudägaren i det andra landet vilket ofta är fallet.

Kristdemokraterna yrkar att gränsen ska gå där faktisk kontroll uppstår, d.v.s. vid ett röstinnehav som överstiger 50 procent.

Generalklausul mot skatteundandragande

Kristdemokraterna anser att det vore önskvärt att stifta en övergripande lag mot missbruk av skattereglerna genom transaktioner till utlandskontrollerade dotterbolag. Regeringens nuvarande förslag andas misstänksamhet och misstro mot svenska företag som bedriver verksamhet i utlandet.

Kristdemokraterna anser att CFC-lagstiftningen behöver ett slags generalklausul som beivrar aktivt skatteundandragande. En sådan klausul bör placera bevisbördan på skattemyndigheten och inte regelmässigt på svenska företag vilket med nuvarande förslag blir fallet. En sådan klausul bör innefatta även så kallat ränteavdragsarbitrage och därmed stänga alla tänkbara ”hål” som nuvarande IL 14 kap. 19–20 § eventuellt lämnar. Vi yrkar att regeringen återkommer med förslag till riksdagen till en sådan lagändring.

Stockholm den 21 oktober 2003

Per Landgren (kd)

Mats Odell (kd)

Stefan Attefall (kd)

Olle Sandahl (kd)

Annelie Enochson (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Maria Larsson (kd)

Lars Lindén (kd)