Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att skapa en subvention för montering av energiglasfönster.
Under de senaste decennierna har det gjorts omfattande tekniska framsteg för framställande av det glas som sitter i fönster. Det så kallade u-värdet eller värmegenomgångskoefficienten som mäts i W/m²K (watt/kvadratmeter kelvin) anger den mängd värme som per tidsenhet passerar en kvadratmeter av konstruktionen vid en temperaturskillnad mellan dess båda sidor på en grad. Under 1950-talet tillverkades glas till fönster som sattes i bostäder som hade ett u-värde som uppgick till ca 3,0 W/m²K. Numera kan glas tillverkas med u-värden som är ca 1,2W/m²K. Detta låga u-värde uppnås genom att glaset beläggs med ett så kallat emissionsskikt. I de flesta bostäder som är byggda mellan 1950 och 1980 finns det två glas. Om ett av dessa glas ersätts med ett nytt glas sjunker u-värdet med ungefär 1,0 W/m²K. Enligt Glasbranschföreningen sparar fastighetsägaren ungefär 100 kWh/m² vid en sänkning av u-värdet med 1,0 W/m²K.
I det byggnadsbestånd som är äldre än 23 år beräknas det finnas ca 100 miljoner kvadratmeter fönsteryta, enligt Glasbranschföreningen. Totalt används 145 TWh till att värma upp fastighetsbeståndet i Sverige. Av detta beräknas förlusten genom fönster till hela 35 procent. Att sänka u-värdet i fastighetsbeståndet beräknas sänka förlusten med 30 procent. Det finns därmed en mycket stor potential för energibesparingar.
Enligt uppskattningar som gjorts innehåller den del av byggnadsbeståndet som är äldre än 1980 ca 100 miljoner kvadratmeter fönsteryta. Av detta antas 1–2 procent ha bytts ut.
Kostnaden för att byta 1 m² är 1 000 kronor. För en normal villa med 30 m² blir följaktligen den totala kostnaden 30 000 kronor. Blir besparingen sedan 100 kWh/m² och år blir det 100 kWh x 30 x 0,8 kronor=2 400 kronor per år. Investeringen betalar sig själv på 12,5 år. Denna betalningstid har än så länge visat sig vara alltför lång då efterfrågan på eneriglasfönster inte varit särskilt stor bland villaägare som har en bostad som är äldre än 1980.
Jag föreslår därför riksdagen att besluta att uppdra åt regeringen att utreda och föreslå en lämplig subvention som kan stimulera villaägares investeringar i energiglas. Om subventionen får avsedd effekt skulle detta innebära att man i Sverige konsumerar mindre el, att miljön förbättras och att svenska bostadsägare blir mindre sårbara för ett fluktuerande elpris.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Sven Gunnar Persson (kd) |