Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förenkla för små företag på landsbygden att bedriva turistnäring.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att anpassa momssatser och skatter efter verkligheten för små turistföretag.
Storstaden diskuterar om sushi är riktig mat, det ökade krogvåldet och om alkoholservering till klockan fem på morgonen. På landsbygden försöker man överleva med hjälp av mångfald och småskalighet. Det finns en ökad landsbygdsturism, ett småskaligt värdskap, som har blivit ett viktigt komplement till en levande landsbygd. En levande landsbygd är också beroende av privatturismen. Efterfrågan ökar, men för de små företagen är hindren och svårigheterna att starta alltför stora.
De olika tillståndslagarna är knappast heller anpassade till denna småskalighet. Ändå är det den där extra lilla inkomsten som kan vara avgörande för att en servicenäring skall kunna gå runt. Vid en nitisk tillämpning av alkohollagen är det inte många av dessa företag som klarar att få tillstånd för alkoholservering trots att de serverar hemlagad mat av hög kvalitet i trevlig miljö. Ofta har man också problem med att få ”restaurangköket” och andra krav enligt tillståndsmyndigheternas lista uppfyllda på grund av sin småskalighet. Detta gäller också för det ökade intresset för sunda och unika livsmedelsprodukter av gårdskaraktär.
Den internationellt sett mycket höga restaurangmomsen på 25 procent och alla övriga skatter som svenska staten tillför turistnäringen, men som övrig industri slipper ifrån, sätter stora käppar i hjulen för ökat småföretagande i landsbygden.
I Sverige finns det i dag cirka 10 000 hotell- och restaurangföretag, varav 90 procent har färre än tio anställda och alltså drivs som småföretag. Om Sverige skall kunna ta till vara den stora tillväxtpotential som turistnäringen är krävs att nya lösningar prövas för att få nya jobb i mindre kommuner och i nya små företag. Ur ett sysselsättningsperspektiv tar turistnäringen redan i dag en tätposition i antal sysselsatta. Branschen domineras av kvinnor och andelen invandrare är drygt en femtedel. För många ungdomar är arbeten i turistbranschen inkörsporten till den första arbetslivserfarenheten. Turismen är en mycket viktig del av tillväxten, inte minst för landsbygd och glesbygd. För många regioner är dessa företag avgörande för sysselsättning och tillväxt.
En långsiktig strategi behövs för satsningar på svensk turistindustri i hela landet. Det krävs också en genomgripande översyn av hur skattesystemet påverkar småföretagens möjlighet.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Catharina Elmsäter-Svärd (m) |