Skattereduktion

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återinföra skattereduktionen för att motverka svartjobb.

Motivering

I dagens skattesystem är det svårt för en privatperson att köpa hantverkstjänster med beskattade pengar. För något år sedan sålde jag min villa och flyttade till en lägenhet. Innan vi flyttade in så skulle vi renovera lägenheten. Det visade sig vara svårt att få tag på någon som ville åta sig en renovering, åtminstone vitt. En vanlig kommentar var:

”Renovera en lägenhet vitt, det finns det väl inte en människa som gör!” Jag ville nu göra det och efter en hel del besvär fick jag via förbindelser tag på en målarmästare som förbarmade sig. Det var dock inte tal om att få arbetet gjort till fast pris, men jag skulle få vänskapspris på löpande räkning, dvs. 285 kr/tim plus moms, således 351 kr/tim för mig. Jag har kollat med Målarmästarnas riksförbund och det är verkligen vänskapspris.

Jag bad också RUT att räkna ut hur mycket man behöver ha i årsinkomst för att med en egen arbetad timme kunna betala en sådan ”vänskapspristimme”. Svaret var att man behövde ha en årsinkomst på 1.250.000 kr. Det var vid det tillfället 9.000 personer som hade denna årsinkomst eller mer i landet! Alla vi andra 8.900.000 kan således inte med en egen arbetad timme betala en hantverkartimme. En medel-SACO-inkomsttagare behöver arbeta tre timmar och en medel-LO-inkomsttagare fyra timmar.

Alla arbeten som SACO-inkomsttagaren kan göra på kortare tid än tre timmar – det som det tar en hantverkare en timme att utföra – lönar sig att försöka göra själv. Det är inte konstigt att hjärnkirurgen i stället för att operera som han är bra på ägnar sig åt att själv måla plank och tapetsera. Troligen skulle hela landet kunna öka sin produktivitet högst avsevärt om de som är bäst på ett arbete också utförde det.

Under nittiotalet hade vi så kallade ROT-avdrag, dvs. privatpersoner kunde göra ett trettioprocentigt avdrag på personalkostnaden vid reparation, ombyggnad och tillbyggnad.

Målarmästarna har analyserat effekterna årligen med stöd av RSV:s statistik över beviljade avdrag. De konstaterar att många nya jobb skapades och att samhället faktiskt fick nettointäkter tack vare omvandling från arbetslöshet till arbete.

Rotavdragets gynnsamma effekt

Taxeringsår	Utförandeår	Beviljad skatte- reduktion	Nyskapade års- arbeten	Nettointäkt för stat och kommun
Tax-94	1993	1,1 mdr	8 400	1,5 mdr
Tax-95	1994	2,6 mdr	19 000	3,1 mdr
Tax-97	1996	1,2 mdr	7 600	1,1 mdr
Tax-98	1997	2,4 mdr	14 500	2,1 mdr
Tax-99	1998	2,6 mdr	15 700	2,4 mdr

Under 1998 beräknar de således att det skapats 15.700 nya jobb som gett en nettointäkt om 2,4 mdr kr.

Flera utredningar har varit positiva till ROT-avdraget nämligen, Tjänstebeskattningsutredningen (SOU 1997:17), Branschsaneringsutredningen (SOU 1997:111) och Byggkommissionen (SOU 2002:115).

Även riksdagens revisorer har utrett ROT-avdragets effekter. I sin rapport, ROT-avdragets effekter (2001/02:8), konstateras i sammanfattningen: ”Sammanfattningsvis tyder resultaten av denna granskning på att ROT-avdraget fungerat tämligen väl även om det är svårt att med någon säkerhet avgöra hur stor effekt avdraget har haft på sysselsättningen i byggbranschen.”

Jag anser att vi bör återinföra skattreduktionen för att motverka svartjobb. Alla är vinnare i ett system med ROT-avdrag. Stat och kommun får en nettointäkt, byggbranschen får fler uppdrag i nuvarande lågkonjunktur och privatkunden får ett arbete utfört av ett seriöst företag med garanti. Om dessutom reduktionen ökas från 30 procent till 50 procent och även omfattar andra hemnära tjänster skulle antalet vita arbetstillfällen kunna öka med uppskattningsvis minst 25.000.

Stockholm den 30 september 2003
Henrik Westman (m)