Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om höjda grundavdrag i arvsskatten och gåvoskatten för arv och gåvor till föreningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta skatteförmåner som i dag gäller idrottslig verksamhet omfatta hela den ideella sektorn.1
1 Yrkande 3 hänvisat till SfU.
Vi anser att det svenska skattesystemet måste ge betydligt bättre möjligheter för företag och enskilda medborgare att stödja organisationer. En relativt problemfri åtgärd skulle vara att införa avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer. Vi yrkar därför att regeringen ska få i uppdrag att utreda möjligheterna att införa skatteavdrag för gåvor till organisationer. Detta skulle föra stora positiva effekter med sig. Bidragen till dessa organisationer skulle helt säkert öka en hel del samtidigt som staten endast skulle förlora den genomsnittliga kommunalskatten, dvs. en tredjedel av detta i minskade skatteintäkter.
Det civila samhället utgörs av sådana naturliga gemenskaper som familjer, släkt, grannskap, företag, intresseföreningar, fackföreningar och trossamfund. Detta sammanhållande nätverk kan inget samhälle vara utan. Det skapar sociala band som leder till trygghet och ordnade förhållanden för människor. Det bör ligga i alla offentliga institutioners intresse att respektera det civila samhällets rättigheter och ge stöd i olika former till alla goda krafter som arbetar för vårt gemensamma bästa.
Det offentliga får inte genom lagstiftning, beskattning eller andra åtgärder inskränka den ideella sektorns möjligheter att verka. Om så sker kommer hela samhällets sårbarhet att öka.
Den svenska folkrörelsetraditionen är unik. En i internationell jämförelse stor del av befolkningen deltar aktivt i frivilligt engagemang för andra människors bästa. Enligt Demokratiutredningen uppger 52 % av de tillfrågade i en undersökning att de under det senaste året varit engagerade i någon form av ideellt arbete, inom någon organisation eller enskilt och oorganiserat. Detta frivilliga engagemang är en omistlig del av samhällsgemenskapen. Det skapar trygghet och välfärd för många som annars skulle hamna i utanförskap.
Vid sidan av denna positiva bild kan det konstateras (enligt Demokratiutredningen) att var fjärde medborgare är passiv i samhällslivet och står utanför ett kontinuerligt socialt nätverk. Dessa deltar inte i något föreningsliv eller i några informella frivilliginsatser och har inte ett nätverk om minst tre personer. En bild av ensamhet och utanförskap som det är såväl samhällets, enskilda medborgares som föreningslivets uppgift att bryta.
För många människor består det sociala engagemanget i regelbundet eller punktvis ekonomiskt stöd till hjälpverksamhet i olika former. De frivilliga insamlingarna uppgår till betydande belopp. I Sverige skänktes kontanta gåvor till de så kallade 90-kontona till ett värde av ungefär 3,4 miljarder kronor år 2001. Den totala summan för gåvor till samtliga ideella organisationer uppskattas till ungefär det dubbla. Även om detta är betydande belopp så tror vi att givandet i Sverige skulle kunna öka betydligt. I andra länder där det finns gynsammare skatteregler är givandet betydligt mer omfattande.
Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI), som också utfärdar de s.k. 90-kontona, ser till att insamlingsorganisationernas syften är för humanitära, välgörande och kulturella ändamål. Man kontrollerar också att insamlingar inte belastas med oskäliga kostnader och att de använder sig av sunda marknadsföringsmetoder. SFI-statistik för medlemsorganisationerna visar på ett par positiva trender. Svenska folkets gåvor ökar och organisationerna blir mer och mer effektiva i att använda de mottagna gåvorna ändamålsenligt.
Som tidigare påpekats är givandet upp till dubbelt så omfattande som det som de s.k. 90-kontona erhåller. Dessvärre är statistiken för givandet utanför 90-kontona och organisationerna utan 90-konton inte tillgänglig.
I Sverige har givandet ökat stadigt det senaste decenniet och nästan tredubblats (se diagram 1).
Diagram 1. Gåvors värde i Sverige
1990–2001 mkr
Källa: Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI)
Dessutom har organisationerna som handhar de gåvor som allmänheten m.fl. ger, blivit effektivare. Andelen av organisationernas omsättning som utbetalas till det aktuella ideella ändamålet har ökat. År 2001 var organisationerna effektivast hittills och gav inte mindre än 86 procent av sin omsättning till det aktuella ändamålet.
Diagram 2. Andelen av omsättningen utbetalt till det ideella ändamålet
1989–2001 procent
Källa: Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI)
Diagram 3 visar att allmänheten står för den större delen av intäkterna för de ideella organisationerna.
Diagram 3. Intäktsfördelning för ideella organisationer 2001
procent
Källa: Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI)
Övriga 14 länder i EU har olika former av avdragsmöjlighet för gåvor till ideell verksamhet och välgörande ändamål. Sverige intar en särställning inom EU i detta avseende genom att inte stimulera det enskilda givandet genom avdragsrätt. Några närliggande exempel:
Norge – begränsad avdragsrätt för enskildas gåvor till vissa frivilligorganisationer som har minst 3 000 medlemmar. Det kan gälla omsorg eller hälsobefrämjande verksamhet för barn och ungdomar, religiös verksamhet, katastrofhjälp eller värn för människors rättigheter. Vidare kan såväl enskilda som näringsidkare i Norge göra skatteavdrag för gåvor till sådan vetenskaplig forskning eller yrkesutbildning som kan ha betydelse för givarens person eller verksamhet.
Danmark – avdrag för upp till 5 000 DKR för fysiska och juridiska personer om gåvans värde är minst 500 DKR.
Finland – skiktgränsen är 5 000 FIM och avdrag tillåts upp till 150 000 FIM.
Storbritannien – gåvans minsta värde 250 £, avdrag högst 1 200 £.
Tyskland – maxandel av inkomsten 10 procent, högst 50 000 DM till samma mottagare.
Med anledning av ovanstående yrkar vi på att riksdagen ska uppdra åt regeringen att återkomma med förslag om att avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer kan införas i Sverige.
I betänkande 2002/03:SkU7 motsatte sig en majoritet i skatteutskottet likalydande yrkanden som i denna motion. Vi anser att motiveringarna för ställningstagandet visar på en felaktig syn hos de politiska partier som motsätter sig en avdragsrätt för gåvor till ideella föreningar. Det skrivs i betänkandet att det är nödvändigt med en ”demokratisk process bakom det stöd som samhället ger”. Vi menar att Skatteverket ska klassificera vilka organisationer som är ideella och att det därmed skulle finnas nödvändig demokratisk kontroll. Vi tror också att det demokratiska inslaget skulle öka om var och en själv fick bestämma vilken organisation han eller hon vill stödja istället för att politiker gör det, som idag.
Det är dessutom underligt att en utskottsmajoritet bestående av samma politiska partier det ena året beslutar om att införa en skattereduktion för fackföreningsavgifter för att nästa år avslå yrkanden om skatteavdrag för gåvor till ideella föreningar. Den kritik som utskottsmajoriteten riktar mot avdragsrätt för gåvor till ideella föreningar är betydligt mer berättigad när det gäller skattereduktionen för fackföreningsavgiften.
Fribeloppet för arv och gåvor till föreningar är endast 21 000 kronor respektive 10 000 kronor per givare. Arv och gåvor över dessa fribelopp beskattas progressivt. Maximal skattesats är 30 procent och påförs vid arv och gåvor vid 170 000 kronor.
Vi yrkar att regeringen ska få i uppdrag att utreda huruvida dessa fribelopp ska kunna höjas för att därmed låta en större andel av gåvor och arv gå direkt till föreningar.
Skattelagstiftningen har ett undantag för ideella föreningar inom idrotten. Ersättning till ledare och utövare är skattefritt upp till ett halvt basbelopp. Detta undantag bör gälla även övriga ideella föreningar.
Amatörkulturen och det frivilliga arrangörsarbetet inom kulturlivet liksom övrig ideell verksamhet är i stort behov av kvalificerade ledare och eldsjälar. Ledarrekryteringen är besvärlig i det moderna samhället. Under de senaste åren har dessutom många föreningar lidit stora ekonomiska avbräck på grund av nedskärningar av kommunernas och landstingens anslag.
Mot bakgrund av detta föreslås att nedanstående bestämmelser i skattelagstiftningen omarbetas och utvidgas till att omfatta hela den ideella sektorn.
Riksskatteverkets rekommendationer m m RSV 2354 utgåva 8: Om utbetalaren av ersättningen är en sådan ideell förening som avses i 7 § 5 mom lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, gäller särskilda regler (3 kap 2 § lag [1962:381] om allmän försäkring samt 2 kap 4 § SAL). Om föreningen till en och samma idrottsutövare under året utbetalat ersättning som understiger ett halvt basbelopp är föreningen inte skyldig att betala arbetsgivaravgifter/särskild löneskatt på beloppet.
|
Stockholm den 29 september 2003 |
|
|
Inger Davidson (kd) |
Sven Brus (kd) |