Riksdagen begär att regeringen senast i samband med avlämnandet av den ekonomiska vårpropositionen den 15 april 2004 återkommer till riksdagen med förslag om hur kontantbegränsningsregeln skall slopas
(49 kap. 2 § inkomstskattelagen) med retroaktiv verkan från den 1 januari 1999.
Riksdagen begär att regeringen senast i samband med avlämnandet av den ekonomiska vårpropositionen den 15 april 2004 återkommer till riksdagen med förslag om hur andra värdepapper än andelar i köpande företag skall kunna bli föremål för uppskjuten beskattning med retroaktiv verkan från den 1 januari 1999.
Riksdagen begär att regeringen senast i samband med avlämnandet av den ekonomiska vårpropositionen den 15 april 2004 återkommer till riksdagen med förslag om att försäljning av immateriella rättigheter skall kunna bli föremål för uppskjuten beskattning med retroaktiv verkan från den 1 januari 1999.
I propositionen föreslås ändringar i reglerna för framskjuten beskattning vid andelsbyten. I korthet innebär de två föreslagna förändringarna att s.k. sparat lättnadsutrymme ska fördelas på de andelar som en säljare mottagit som betalning för sålda andelar. Regeringen föreslår att reglerna ska gälla retroaktivt i fråga om andelsbyten som skett efter den 31 december 2002 och att regeländringarna ska kunna tillämpas även tidigare än så under vissa förutsättningar om den skattskyldige begär det.
Vi anser att de nu föreslagna regelförändringarna hade bort ingå i de regeländringar som trädde i kraft den 1 januari 2003. De nu föreslagna regeländringarna skall därför gälla retroaktivt.
Den retroaktivitet som nu föreslås av regeringen anser vi också tjänar som ett starkt prejudikat för att angränsande skattelagstiftning också ska kunna få retroaktiv verkan.
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet anser att det finns ytterligare effekter av skattelagstiftningen för andelsbyten som inte tas upp i den nu aktuella propositionen. Detta sker i strid med det beslut som riksdagen fattade den 19 december 2002 i enlighet med Skatteutskottets betänkande 2002/03:SkU5:
Utskottet förutsätter att regeringen särskilt uppmärksammar de frågor med anknytning till andelsbytessystemet som har tagits upp i motionerna, t.ex. om sinsemellan likartade bytesaffärer leder till oacceptabla olikheter vid beskattningen. Det finns också anledning att följa upp om praxis i svenska domstolar tyder på att nuvarande regler leder till icke avsedda effekter eller att det finns tillämpningsproblem som bör föranleda lagändringar. Utskottet förutsätter att regeringen analyserar den rättsutveckling som har skett sedan de nya reglerna antogs och därefter återkommer till riksdagen med en redovisning av vilka konsekvenser detta bör föranleda för det skatterättsliga andelsbytessystemet.
Vi anser att regeringen inte efterlevt riksdagens beslut på ett godtagbart sätt. Andelsbytesreglerna har lett till helt orimliga beskattningar av personer vilket Socialdemokraterna valt att bortse ifrån. Personer som sålt andelar och fått som betalning andelar i det köpande företaget har exempelvis på grund av kontantbegränsningsregeln och reglerna om immateriella rättigheter beskattats till över 100 procent av sin inkomst.
När regeringen konfronterats med problematiken har den valt att försvara sig med två huvudargument. För det första anses det osäkert vad ett retroaktivt slopande av kontantbegränsningsregeln kan medföra i finansiella termer. För det andra anser Socialdemokraterna att de företagare som råkat illa ut med anledning av detta får skylla sig själva då den rådande lagstiftningen vid tidpunkten för transaktionen var känd.
Vi delar inte regeringens resonemang. Beskattningen får aldrig överstiga 100 procent. Detta måste alltid gälla vare sig reglerna var kända eller inte. Dessutom har regeringsrätten påpekat att lagen är tvetydig och motsägelsefull.
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet anser att principen för beskattning vid andelsbyten måste vara att den skattskyldige beskattas för sin vinst vid den tidpunkt då denne realiserar de andelar som erhålls som betalning. Kontant ersättning ska beskattas omedelbart.
Principen innebär att det blir möjligt att teckna avtal om att säljare ska tvingas behålla mottagna andelar under en viss period. Detta är vanligt då det köpande företagets trovärdighet kan vara avhängigt detta.
Vi anser att möjligheterna för uppköp av företag under olika konstruktioner bör vara stora för att på bästa sätt möjliggöra viktiga omstruktureringar i näringslivet. Skattelagstiftningen får inte vara till hinder för detta.
För att komma till rätta med några av de problem som skattelagstiftningen gett upphov till föreslår vi att 49 kap. 2 § punkt 2 inkomstskattelagen ska ändras så att den s.k. kontantbegränsningsregeln slopas. Kontantbegränsningsregeln innebär att den kontanta ersättningen inte får överstiga 10 procent av de erhållna andelarnas nominella värde.
Kontantbegränsningsregeln har i ett antal uppmärksammade fall fått till följd att personer som sålt andelar i ett företag och tagit emot både kontant ersättning och ersättning i form av andelar i det köpande företaget inte får skjuta upp sin beskattning till dess att andelarna avyttrats av säljaren. Under början av innevarande decennium gjordes en rad strukturella affärer inom framför allt IT-sektorn som därför ledde till att säljaren av ett företag kunde råka ut för beskattning långt över 100 procent av det som erhölls i form av kontanta medel och värdet av andelar i det köpande bolaget. Numera har aktörerna i näringslivet lärt sig att utforma köpavtal på ett sådant sätt att kontantbegränsningsregeln kringås regelmässigt.
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet anser att kontantbegränsningsregeln därför bör avskaffas retroaktivt från den 1 januari 1999. Det bör ankomma på det fåtal skattskyldiga som utsatts för orimlig beskattning att yrka på retroaktiv skattesänkning. Vi anser att regeringen ska återkomma till riksdagen med lagförslag om detta senast den 1 april 2004 och att en seriös nettokostnadsberäkning ska finnas till hands i samma proposition.
Syftet med vårt förslag är inte att ändra den skattemässiga definitionen utan enbart att tillåta uppskjuten beskattning.
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet anser också att 49 kap. i inkomstskattelagen ska ändras i så måtto att uppskjuten beskattning ska medges när betalning skett i andra värdepapper än andelar i det köpande företaget. Det kan vanligtvis röra sig om konvertibla skuldebrev och optioner i det köpande företaget. Beskattning av dessa ska ske när säljaren realiserar dem. Riksdagen föreslås därför begära att regeringen att återkommer till riksdagen senast i samband med avlämnandet av den ekonomiska vårpropositionen den 15 april 2004 för att lämna förslag om hur andra värdepapper än aktier i det köpande företaget ska kunna bli föremål för uppskjuten beskattning.
Angiven proposition skall även innefatta förslag om hur försäljning av immateriella rättigheter ska kunna bli föremål för uppskjuten beskattning. Vid sidan av företagsförsäljningar har patent sålts under början av innevarande decennium. Det har förekommit att betalning till patentinnehavaren skett i form av andelar i det köpande företaget. Den tidigare patentinnehavaren har på grund av avtal förhindrats att sälja andelarna men ändå beskattats vid tillfället för försäljningen av patentet. Detta har i några fall gett upphov till helt orimlig beskattning.
Syftet med våra förslag är återigen inte att ändra den skattemässiga definitionen av transaktionerna utan enbart att tillåta uppskjuten beskattning.
Lagförslagen bör få retroaktiv verkan från och med transaktioner som gjorts efter den 1 januari 1999.
|
Stockholm den 13 november 2003 |
|
|
Lennart Hedquist (m) |
|
|
Anna Grönlund (fp) |
Per Landgren (kd) |
|
Roger Tiefensee (c) |