Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bevarande av nuvarande tullkapacitet i Kalmar och Blekinge län samt i den sydöstra regionen.
I budgetpropositionens utgiftsområde tre framhåller regeringen arbetet med att förbättra och effektivisera Tullverkets organisation som viktigt och hänvisar till den interna utredning inom Tullverket om hur tullen i framtiden bör vara organiserad. Enligt den utredningen ska all tullverksamhet i sydöstra Sverige i praktiken läggas ner. Det motsvarar inte kravet om en effektiv tullverksamhet i den delen av landet.
Det är en total avrustning av tullens resurser som föreslås i den sydöstra regionen. Nästan hälften av tullpersonalen får gå på tullen i Karlshamn. 49 av 120 tjänster på tullen i Blekinge försvinner när verksamheten på grund av sparkrav och EU:s utvidgning organiseras om. Tullstationerna i Norrköping och Kalmar läggs ner helt. Det innebär att det i fortsättningen inte kommer att finnas något tullkontor på kuststräckan från Stockholm ner till Karlshamn. I Karlshamn försvinner tjänster som rör klarering och pappershantering, och huvudkontoret förvandlas till en filial med inriktning på brottsbekämpning.
Samtidigt har ledningen i Tullverket tidigare gjort en hotbildsanalys av var det finns störst chanser att smuggling ska ske. I denna sägs att smuggling från Baltikum och Polen är störst. Samma sak säger rikspolisen, Internationella åklagarämbetet och andra som gör hotbildsanalyser. Trots detta kommer alltså, enligt förslaget, hela östra sidan av Sverige att fråntas möjligheterna att motverka smuggling och annan brottslighet som utgör den mest besvärande hotbilden. Det är en uppenbar verklighet som framtonar av ett ökat antal barnpornografibrott, trafficking och ett ökat antal ligor som ägnar sig åt grov brottslighet framåt. Om tullen försvinner vid gränsen kommer alltfler ligor att snabbt lära sig hur man undkommer rättvisan oberoende av vilket brott man begått.
Tullen har också i området byggt upp ett nära samarbete med polisen, Kustbevakningen, Säpo och åklagare. Denna samverkan har byggts upp under lång tid och givit bra resultat. Om den nya omorganisationen genomförs kommer detta att slås sönder eller allvarligt skadas.
En omorganisation av Tullverket kan därför inte ses isolerat ur ett snävt tullperspektiv. Eftersom en sådan förändring får många andra konsekvenser är det istället viktigt med en helhetssyn. Ett försämrat eller uteblivet gränsskydd för med sig stora kostnader för andra delar av samhället. Det kommer att öka behovet av insatser från polis, domstolar – som också hotas av nedläggning i Kalmar län – kriminalvård, sjukvård, socialtjänst m.fl. Riksdagen måste därför göra en samlad bedömning om samhället är berett att ta dessa konsekvenser av ett raserat gränsskydd.
Det verkar illa genomtänkt att minska den tullpersonal som arbetar med gränsskyddet. Det sänder ut helt fel signaler till omvärlden. Det är orimligt att ge signalen att Kalmar län ska bli inkörsporten till ökad smuggling och annan brottslighet. Det torde ha lite eller inget samband alls med regeringens krav om ett effektivt gränsskydd så som det anförs och avses i budgetpropositionen.
Det är ett fattigdomsbevis när samhället inte orkar vidmakthålla det viktiga filter, som ett välfungerande tullverk utgör. Det finns ingen uppgift, som är viktigare än att begränsa införsel av droger. Av allt förebyggande arbete för att stävja drogmissbruk är en välfungerande tullmyndighet, i nära samarbete med polisen, med stor sannolikhet det mest kostnadseffektiva. Om sedan neddragningarna inom tullen – som nu – kommer samtidigt med neddragningar hos polismyndigheten, riskerar vi att få skador i vårt samhälle, vars konsekvenser vi idag inte kan beräkna. Däremot vet vi att dagens problem kommer att öka. Tullens organisation bör därför behållas intakt i Kalmar och Blekinge län samt i den sydöstra regionen. Detta bör ges regeringen tillkänna.
|
Stockholm den 26 september 2003 |
|
|
Agne Hansson (c) |