Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bygdegårdar och andra samlingslokalföreningar även framgent bör ges en skattegynnad ställning i momssystemet.
I utredningen ”Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv” (SOU 2002:74) föreslås att 4 kapitlet 8 § i den nuvarande momslagen, som generellt undantar allmännyttiga föreningar och registrerade trossamfund, skall slopas. Detta innebär att, om ingen annan reglering införs, bygdegårdsföreningar och andra samlingslokalhållande föreningar med deras hävdvunna uppgift att tillhandahålla allmännyttiga samlingslokaler till bland annat det ideella föreningslivet samt att verka för ett aktivt kulturliv i bygden, kommer att bli momspliktiga. Detta för den del av verksamheten som inte består i lokaluthyrning. Jag anser förslaget vara djupt olyckligt och till stor skada för det ideella föreningslivet i vårt land.
Utredningen föreslår emellertid samtidigt att ett undantag från skatteplikt skall göras avseende tjänster och varor med nära anknytning därtill som tillhandahålls medlemmar av organisationer utan vinstintresse som verkar i politiskt, fackligt, religiöst, patriotiskt, filosofiskt, filantropiskt eller medborgarrättsligt syfte. I kommentaren till den aktuella paragrafen nämns som exempel på medborgarrättsligt syfte bygdegrupper. Ett likartat undantag införs för penninginsamlingsevenemang som företas i skälig omfattning av beskattningsbara personer som, till exempel, har kultur- eller utbildningsändamål. Samma undantag finns för dessa typer av organisationer när det gäller servering i skälig omfattning.
Enligt min uppfattning bör även samlingslokalorganisationer, som bygdegårdsföreningar, uttryckligen pekas ut som den typ av ideella föreningar som även fortsättningsvis skall ges en ”skattegynnad” ställning. Den svenska formen av lokalhållande ideella föreningar är, förutom i Norden, inte särskilt vanlig i Europa. Möten och sammankomster hålls på pubar, gästgiverier, krogar, restauranger eller liknande kommersiellt drivna etablissemang. Ett EG-direktiv som tillkommit på grundval av den svenska traditionen hade utan tvekan nämnt lokalhållande som ett av de områden som skulle ges en gynnad ställning. När direktivet nu utformats på grundval av annat än svensk tradition och rättsutveckling måste vi istället, när direktivet överförs till svensk rätt, passa in de lokalhållande organisationerna i de rättsbegrepp som nämns.
De allmänna samlingslokalerna kan med sin historia och bakgrund anses ha såväl politiska som patriotiska och medborgarrättsliga syften, liksom ändamål med kultur- eller utbildningsinriktning. Det är i bygdegården man träffats och träffas för att forma sin bygds framtid. Under såväl freds- som ofärdstid används bygdegårdar för försvarsändamål. I bygdegårdar landet runt har man samlats för att bilda bygdekommittéer inom ramen för Hela Sverige ska leva. Det är också i bygdegården kommunala såväl som landstings- eller statliga myndigheter och institutioner samlar medborgarna för information och diskussion. I bygdegården erbjuds ”bygdens folk” att ta del av levande kultur, teater, konst, film, föreläsningar med mera. Här ordnas, i egen eller annans regi, studiecirklar eller andra utbildningsmöjligheter.
Få samlingslokaler och bygdegårdar klarar sina driftskostnader med enbart hyresintäkter. För att få verksamheten att gå runt krävs dels mängder av ideellt arbete, dels intäkter från lotterier, loppmarknader, auktioner och andra insamlingsaktiviteter som av hävd används för att finansiera det ideella föreningslivet. Detta förutom de kommunala och statliga bidrag som utgår till upprustning och nybyggnad av samlingslokaler liksom de driftsbidrag kommunerna står för.
Det finns all anledning förmoda att om bygdegårdsföreningarna skulle inordnas i momssystemet och tvingas betala 25 procent i moms på sina intäkter från olika typer av insamlingsaktiviteter skulle dessa begränsas radikalt i omfattning. De samlingslokalhållande organisationerna har små möjligheter att dra nytta av något avdrag för ingående moms.
Bygdegårdar och andra samlingslokalföreningar bör även framgent ges en en skattegynnad ställning i momssystemet, vilket bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 25 september 2003 |
|
|
Kenneth Johansson (c) |
Margareta Andersson (c) |