I motionen redogörs kortfattat för förslagen i regeringens proposition. Kristdemokraterna anser att propositionen är dåligt underbyggd i den del som berör skattefriheten för privatfinansierad tandvård. Förslagets konsekvenser för den offentliga sektorn är obefintlig och helt outredd vad privattandvård och privata försäkringslösningar beträffar. Inga nya resurser tillförs den offentligt finansierade tandvården trots att en ökad efterfrågan på denna kan förväntas med regeringens förslag. Kristdemokraterna anser att skattefriheten bör bibehållas i avvaktan på att tandvården kan göras till en del av den allmänna sjukförsäkringen. Vi anser det vara fel att hindra möjligheter till god tandvård och därmed riskera att försämra folkhälsan i Sverige. På sikt bör tandvården göras till en del av den allmänna sjukförsäkringen och då bör även skattefriheten slopas. Kristdemokraterna anser inte att bruttolöneavdragsmodellen är långsiktigt hållbar. Men att ensidigt avveckla ett system som gör att många arbetstagare kan få god tandvård utan att ersätta det systemet med något annat är orimligt.
Kristdemokraterna anser att alla förslagen i propositionen kan bifallas utom det som rör slopandet av skattefrihet för privatfinansierad tandvård.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att slopa skattefriheten för inte offentligt finansierad tandvård.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bibehålla skattefriheten för inte offentligt finansierad tandvård till dess att tandvårdsförsäkringen kan inkluderas i den allmänna sjukförsäkringen i enlighet med vad som anförs i motionen.
I proposition 2003/04:21 föreslår regeringen att skattefriheten för förmån av inte offentligt finansierad tandvård i Sverige och tandvård utomlands slopas. Förbudet mot avdrag för sådana utgifter slopas samtidigt.
Vidare föreslås en begränsning i avdragsrätten för ersättning som lämnas vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser. Skattefriheten för belöningar vid uppgiftslämnande i syfte att avslöja brott utvidgas till att omfatta även avslöjanden som inte lett till avsett resultat. Dessutom föreslås en begränsning av skattefriheten för förmån av lånedator. Slutligen föreslås justeringar i fordonsskattelagen och i lagen om allmän löneavgift.
Kristdemokraterna tillstyrker samtliga förslag i propositionen utom det som rör slopandet av inte offentligt finansierad tandvård. Regeringens förslag bör avslås i denna del.
Under lång tid har befolkningen i Sverige haft god tandhälsa. En av orsakerna är det förebyggande arbetet. Eftersom den enskildes kostnader för tandvård stadigt ökat under senare år finns dock risk att tandhälsan försämras. Socialstyrelsen har i en rapport jämfört patientavgiften vid tandvårdsbehandlingar. Rapporten utvisar att patienternas kostnad fördubblats under de senaste tio åren.
Historiskt sett har det funnits en gemensam sjukförsäkring som omfattar hela kroppen utom tänderna. Tänderna har haft en egen försäkringslösning. Under hela 1990-talet har statens stöd till tandvården försämrats kraftigt. Patientavgifterna för tandvård har alltid varit högre än inom den övriga vården. För enskilda som har dåliga tänder har detta varit betungande. Ofta är det dessutom flera i samma familj som drabbas. Detta kan betyda att kostnaderna blir svåra att klara. Människor kan av ekonomiska skäl tvingas avstå från tandvårdsbehandling.
Kristdemokraternas utgångspunkt i tandvårdsfrågor är att tänderna är en del av kroppen. Ett mål med förändringar av tandvårdsförsäkringen bör, enkelt uttryckt, vara att det inte ska kosta mer att gå till tandläkaren än till läkaren.
Ur ett hälso- och samhällsekonomiskt perspektiv måste tandvårdsstödet vara konstruerat så att tandvårdsbehoven minskar. Dessutom ska detta kombineras med rimliga kostnader för samhället och patienterna.
Forskare har kunnat klarlägga ett antal samband mellan dålig munhälsa och olika sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, hjärnblödning och diabetes. Detta är ett ytterligare bevis på att god munhälsa också kan förebygga andra sjukdomar.
Kortsiktigt bör vissa särskilt utsatta grupper prioriteras i arbetet med att bygga ut tandvården. Det finns särskilda grupper i samhället, t.ex. anorektiker/bulemiker vars tandvårdskostnader i dagens system blir ett stort problem. En annan särskilt utsatt grupp är de äldre i så kallade särskilda boendeformer. Kristdemokraterna anser att en utredning bör tillsättas i syfte att kartlägga förutsättningarna för att inkludera tandvårdsförsäkringen i den allmänna sjukförsäkringen. Eftersom denna reform av kostnadsskäl förväntas kunna införas först om några år anser Kristdemokraterna det orimligt att avskaffa de möjligheter som redan idag finns för att ge vanliga inkomsttagare en så god tandvård som möjligt. Därför yrkar vi avslag på regeringens förslag i denna del.
Idag är reglerna sådana att den tandvård som till största delen konsumeras i Sverige är delvis offentligt finansierad. Om en arbetsgivare köper sådan offentligt finansierad tandvård åt en anställd kan denne göra avdrag för detta samtidigt som den anställde förmånsbeskattas för den tandvård som han eller hon erhållit. Om arbetsgivaren istället köper icke offentligt finansierad tandvård till den anställde slipper den anställde att förmånsbeskattas för denna förmån. Arbetsgivaren får följaktligen inte göra något avdrag för köp av inte offentligt finansierad tandvård.
Nu föreslår regeringen att den sist beskrivna modellen ska slopas genom att skattefriheten för inte offentligt finansierad tandvård slopas samtidigt som avdragsförbudet för sådana köp hävs. Kristdemokraterna befarar att förslaget kommer att leda till att alla sådana arrangemang där arbetsgivare köper inte offentligt finansierad tandvård kommer att upphöra helt. Det i sig talar emot regeringens förslag.
Kristdemokraterna anser inte att bruttolöneavdragsmodellen är långsiktigt hållbar. Men att ensidigt avveckla ett system som gör att många arbetstagare kan få god tandvård utan att ersätta det systemet med något annat bättre är orimligt.
Kristdemokraterna anser att det system med privat finansierad tandvård med bruttolöneavdrag som uppstått vid sidan av den offentligt finansierade tandvården är ett uttryck för att svenska folket efterfrågar mer tandvård och att den existerande offentliga tandvården är för dyr. Socialdemokraternas förslag syftar till att stoppa den ökande privatfinansierade tandvården. Effekten torde bli att belastningen på den allmänna offentligt finansierade tandvården ökar och att möjligheterna till en god tandvård för hela befolkningen minskar. För låginkomsttagare kan det bli fråga om att helt avstå ifrån behandling som med nuvarande regler hade kunnat ske.
Att arbetsgivare tar ett större ansvar för sina anställdas hälsovård borde i sig vara något som svenska politiker bejakar. Samtidigt är denna företeelse ett tecken på att den välfärdsstat som socialdemokratin berömmer sig av att ha skapat inte fungerar.
Socialdemokraternas underliggande argument för att slopa skattefriheten för inte offentligt finansierad tandvård är att hindra skattebortfall. Trots detta anges inte något belopp för hur mycket skatteintäkter som man idag går miste om på grund av skattefriheten eller någon uppskattning om vad slopandet av densamma kan leda till i ökade skatteintäkter i framtiden.
Propositionen nämner kortfattat att beräkningar gjorts på Finansdepartementet som visar att den offentliga sektorns inkomstbortfall för skattefri tandvård är mellan två och åtta gånger den kostnad som motsvarande tandvård hade kostat i den allmänna tandvården för den offentliga sektorn. Kristdemokraterna anser att det är anmärkningsvärt att dessa beräkningar inte redogörs i detalj i propositionen och att de kan ligga till grund för ett för tandvården så avgörande beslut.
Kristdemokraterna instämmer med Riksskatteverket att slopandet av skattefriheten kan leda till att arbetsgivare och arbetstagare i större utsträckning väljer försäkringslösningar för tandvården. RSV uppger att det idag är oklart hur värdet av en sådan förmån ska beräknas och därmed beskattas. Problemens omfattning kan förväntas öka när skattefriheten slopas.
I regeringens proposition görs ingen konsekvensanalys av hur förslaget påverkar tandvården som bransch. Kristdemokraterna befarar att den allmänna tandvård som produceras av privata tandläkare kan komma att bli lidande på grund av regeringens förslag. Avsaknaden av en sådan konsekvensanalys i regeringens proposition är anmärkningsvärd och i sig ett fullgott skäl att avslå regeringens förslag.
|
Stockholm den 6 november 2003 |
|
|
Per Landgren (kd) |
|
|
Mats Odell (kd) |
Stefan Attefall (kd) |
|
Olle Sandahl (kd) |
Annelie Enochson (kd) |
|
Maria Larsson (kd) |
Lars Lindén (kd) |