Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att synliggöra skatter och arbetsgivaravgifter i lönebeskedet.
Många människor i vårt land känner inte till vilka skatter de betalar och hur höga dessa är. Detta gäller i särskilt hög grad arbetsgivaravgifterna. Det beror i första hand på att arbetsgivaravgifterna inte normalt anges på lönebeskedet till den enskilde löntagaren. Av denna anledning är okunnigheten stor vad gäller hur stor del av arbetsgivaravgifterna som är ren skatt och hur stor del som utgörs av avgifter relaterade till förmåner. Den anställde har också svårt att veta vilka förmåner han eller hon har rätt till så länge varken skattedel eller avgiftsdel av arbetsgivaravgifterna redovisas.
Arbetsgivaravgifterna fungerar i praktiken som en dold skatt på arbete. Att den är dold visas av att många människor blir minst sagt förvånade när de får reda på hur stor del av kostnaden för exempelvis en bilreparation som utgörs av skatter och arbetsgivaravgifter.
För att till exempel en bilmekaniker skall få behålla 100 kronor netto så får samtidigt samhället 438 kronor i skatt och arbetsgivaravgifter.
Bilmekanikern som reparerat ett enklare fel har i det här fallet skrivit en räkning på 259 kronor. När bilmekanikern har betalat momsbeloppet, betalat sin arbetsgivaravgift samt betalat sin inkomstskatt så återstår det bara 100 kronor. Problemet för kunden som skall betala 259 kronor är att hon gör det för redan skattade pengar. Hennes arbetsgivare har betalat 538 kronor för att hon skall få ut netto 259 kronor i lön.
Om fler vanliga människor kände till dessa fakta skulle aldrig det höga skattetrycket tillsammans med arbetsgivaravgifterna accepteras. Det är inte rimligt att en person som utför en tjänst får ett litet belopp netto, medan samhället får nästan 4,5 gånger så mycket. Detta förhållande har givetvis i allra högsta grad bidragit till att många jobbar svart. På nästan alla andra områden anses det mycket viktigt att den enskilda människan får reda på exempelvis jämförelsepriser och hur stor del av priset som utgörs av moms. Självklart skall också den enskilde löntagaren ha rätt att få alla skatter öppet redovisade på lönebesked och inkomstuppgifter.
När skatteutskottet tidigare behandlat liknande motionsyrkanden, har motargumentet varit att inte belasta arbetsgivare med det merarbete som en majoritet i skatteutskottet ansett att ett införande av en obligatorisk uppgiftslämning skulle innebära. Detta anser vi inte vara ett giltigt motargument. Med dagens teknik innebär det inte mycket arbete för en arbetsgivare att lämna dessa uppgifter. Exempelvis har Norrköpings kommun sedan några år redovisat arbetsgivaravgiftens storlek på alla lönebesked. Det blev inga problem med merkostnader eftersom datorerna numera automatiskt räknar ut arbetsgivaravgiftens storlek och skriver ner beloppet på lönebeskedet. Vi anser att det bör vara en övergripande skyldighet för staten att se till att skattebetalande arbetstagare får tydliga uppgifter om hur stor del av lönen som går till skatter och arbetsgivaravgifter.
|
Stockholm den 25 september 2003 |
|
|
Stefan Hagfeldt (m) |
Ola Sundell (m) |