Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppta förhandlingar med Europeiska rådet i syfte att ändra skattereglerna i det sjätte mervärdesskattedirektivet avseende byggtjänster.
Bostadspolitiken är en av grundstenarna i svensk välfärdspolitik. För att kunna upprätthålla välfärden på detta område krävs dels en rimlig hyressättning, dels en nyproduktion av bostäder vid sidan av underhåll av befintlig bostadsmarknad. Vi kan konstatera att utvecklingen under det senaste decenniet resulterat i brister på samtliga dessa områden.
I början av 90-talet byggdes det 70 000 bostäder per år. Idag är nivån cirka 15 000 bostäder. Sverige har därmed västvärldens lägsta bostadsbyggande under den senaste 10-årsperioden. Orsaken kan sökas på ett flertal områden som t.ex. brist på byggbar mark, krånglig planprocess, ineffektiv byggmarknad, felaktig hyressättning samt skatter och bidrag.
En parallell till den bristande nyproduktionen av bostäder finns att söka i ett eftersatt underhåll av vår bostadsmarknad. Boverket konstaterar i en utredning att det akuta underhållsbehovet finns i 1 300 000 lägenheter och 250 000 småhus. Kostnaden för det eftersatta underhållet kan beräknas i ett flertal hundra miljarder kronor. Det allvarliga i situationen är dessutom det att dessa fastigheter ofta utgör säkerhet för lån i bank. Beräkningar visar att säkerhet av det här slaget utgör cirka en tredjedel av bankernas totala utlåning.
Uttaget av mervärdesskatt på byggtjänster till en nivå av 25 procent är otvivelaktigt en av de främsta orsakerna till nuvarande problem inom byggsektorn. Enligt huvudregeln i ”Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund”, det s.k. sjätte mervärdesskattedirektivet, skall alla varor och tjänster som tillhandahålls mot betalning beskattas, om de inte är särskilt undantagna från beskattning. Byggtjänster är idag inte undantagna från beskattning. Av artikel 12 i direktivet följer att byggtjänster beskattas med den ”grundskattesats för mervärdesskatt” som gäller för varje enskilt land. För Sverige är grundskattesatsen 25 procent. Följen av detta blir att en hyresgäst blir extra drabbad i ett land där andra omständigheter bidrar till en hög boendekostnad som t ex. klimat och avstånd.
I EU: s mervärdesskattedirektiv förekommer s.k. kvalificerade undantag för vissa varor och tjänster. Det innebär att ingående moms betalas tillbaka till den som driver verksamheten, trots att verksamheten är undantagen från moms. Sådana undantag gäller i Sverige för bl.a. finansiella tjänster och för varor och tjänster avseende läkemedel i vissa fall. Dessa kvalificerade undantag gäller varken byggvaror eller byggtjänster. Förhållandet visar dock att det sjätte mervärdesskattedirektivet kan göras till föremål för förhandling. Beslut om skatter kan dock ses som ingrepp på ett politiskt kontroversiellt område varför enhällighet krävs i rådet för en sådan ändring.
Mervärdesskatten inom byggsektorn påverkar direkt byggandet, boendekostnaden samt förmågan att underhålla vårt bostadsbestånd. Det är därför nödvändigt att uppta förhandlingar om ändring av sjätte mervärdesskattedirektivet och därmed påvisa för övriga medlemsstater om vikten av en förändring, detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 23 september 2003 |
|
|
Jörgen Johansson (c) |