Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en sänkning av skatten på bensin.
Familjen Svensson har bil. Det är ett måste för Svenssons eftersom de bor en bit från allmän service och det är en bit till allmänna kommunikationer. Så är läget för många i Dalarna.
En genomsnittsbilist tankar ca 1 500 liter bensin per år. Med ett bensinpris på t.ex. 9:60 betalar Svenssons därmed 14 400 kronor.
Detta betyder att Svenssons betalt in 9 948 kronor i skatt – till staten! Detta bara i skatt på den bensin man måste köpa.
Den höga bensinskatten slår alltså hårt mot alla som bor där allmänna kommunikationer inte kan användas för de transporter som är nödvändiga. Den höga bensinskatten drabbar många, inte bara barnfamiljer i glesbygd, som tvingas ha två bilar, utan också pensionärer och många andra.
Då bensinskatten är hög och då totalpriset på bensinen är högt, slår detta alltså hårt mot alla hushåll, främst då i glesbygdsområden.
Dalarna är ett sådant område. Där finns alltså många hushåll som inte klarar sig utan bil och det är inte ovanligt att hushållen tvingas ha två bilar för att klara sina dagliga transporter. Det går att finna ett samband med problemen på landsbygden – och med omfattande avfolkning – och högt bensinpris.
Det gäller ju inte bara att ta sig till/från arbetet utan det finns ju också en rad körningar som vi kan kalla ”sociala”, men som trots detta är mycket viktiga. För familjer där det finns barn vet vi hur många körningar som behövs till träningar, matcher och till olika typer av fritidsaktiviteter. Mycket av aktiviteterna finns i centrala delar av kommunerna och bilen är ett måste. Också för många pensionärer är bilen ett måste. Dels för att ta sig till livsmedelsaffären, doktorn/vårdinrättningar och annat, men även där till olika möten/sammankomster och sociala delar av pensionärslivet. Vi vet dessutom att många, både pensionärer och barnfamiljer, lever på den ekonomiska marginalen.
Det höga bensinpriset slår hårt, och då regeringen skryter och talar om t.ex. höjda barnbidrag skall jag senare i denna motion förklara att det höga bensinpriset äter upp i princip hela barnbidraget!
Europeisk standardbensin kostar bensinbolagen, då denna motion skrivs, ca två kronor per liter (328 dollar per ton). På den summan lägger bensinbolagen på en dryg krona litern för att täcka sina kostnader. Om bensinen skulle beskattas endast med moms skulle den kosta ca 3:70–4:00 kronor per liter.
Men staten/regeringen har bestämt att på bensinpriset skall förutom moms läggas två fasta skatter, nämligen energiskatt 2:94 kronor samt koldioxidskatt (CO2) 1:77 kronor och då får man ett bensinpris som ser ut så här: 2:98 kronor är vad oljebolaget får per försåld liter. Det skall alltså täcka världsmarknadspriset samt raffineringskostnader. Det skall också täcka transporter, depåer, stationer, marginaler till stationerna, reklam/marknadsföring, produktutveckling, hyror och löner till personal m.m. 3:16 kronor, energiskatt, fast skatt 1:46 kronor, koldioxidskatt 1:94 kronor, moms, rörlig skatt.
Detta ger summa skatt 6:63 kronor och ett pris på 9:61 kronor – alltså i detta exempel vad kunden får betala då han eller hon tankar.
Den som tjänar mest på oljebolagen är förstås staten, som oavsett världsmarknadspriser och dollarkurser alltid tar ut 4:71 kronor plus moms 25 procent på varje liter bensin. Nästan 70 procent av bensinpriset är skatt.
Totalt drar staten in ca 58 miljarder kronor i skatter per år på bensin, diesel och eldningsoljor.
Så ännu en gång till räkneexemplet hur detta slår för ”Svensson”: En genomsnittsbilist tankar alltså 1 500 liter bensin per år. Med ett bensinpris på 9:60 kronor betalar Svensson cirka 14 400 kronor. På den summan är alltså 9 948 kronor skatt.
För en barnfamilj är detta nästan ett helt barnbidrag.
|
Stockholm den 16 september 2003 |
|
|
Rolf Gunnarsson (m) |