Riksdagen avslår förslaget till ändrade CFC-regler enligt proposition 2003/04:10.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med en analys av den samhällsekonomiska effekten av CFC-beskattningen.
I och med att de nya reglerna om skattebefrielse av kapitalvinster på näringsbetingade andelar trädde i kraft den 1 juli i år avser regeringen åtgärda potentiell skatteplanering som skulle kunna bli följden om internationella koncerner med svensk anknytning överför kapital till länder med låg bolagsbeskattning medan räntekostnaderna dras av i Sverige, s.k. ränteavdragsarbitrage.
Elementär nationalekonomisk teori säger att skatter bör utformas på ett sätt som i möjligaste mån undviker påverka människors och företags beteenden för att minimera skatternas skadeverkningar. Samhällsekonomisk förlust uppstår när skattskyldiga personers beteenden förändras genom skatternas utformning.
Regeringens föreslagna förändringar av CFC-reglerna kommer att påverka framför allt de svenska storföretagens beteenden och det finns således anledning att befara att de samhällsekonomiska konsekvenserna kommer att bli betydande.
Regeringen medger själv att de förslagna förändringarna av CFC-regler ”har i vissa delar komplicerande inslag”. Denna underdrift ursäktas eftersom det ”knappast [är] möjligt att uppnå det önskade resultatet med enkla regler”. Verkligheten är komplicerad ibland och krångliga regler är ett nödvändigt ont. Frågan är dock vad det ”önskade resultatet” innebär. Regeringen vill genomföra långtgående förändringar och åtgärder som kommer att slå hårt mot svenska företags möjligheter att kunna verka utomlands. Syftet förefaller vara att komma åt en lika hypotetisk som teoretisk konstruktion; detta sagt eftersom regeringen inte har lyckats påvisa hur denna urholkning av skattebaser äger rum. Det minsta man kan begära av regeringen innan det komplicerade regelverket sjösätts, är en grundläggande analys av det så kallade problemet. Detta saknas tyvärr.
I realiteten ligger den svenska bolagsskatten internationellt sett på en relativt låg nivå varför den potentiella vinsten av att undgå svensk bolagsskatt är tämligen liten. Till detta ska dessutom valutarisker och andra transaktionskostnader beaktas. Att den nuvarande konstruktionen skulle orsaka substantiella problem förefaller osannolikt.
Vi är dock medvetna om att en teoretisk risk föreligger, men att det i praktiken skulle innebära problem återstår att se. Frågan som dock måste ställas är om de föreslagna förändringarna står i proportion till problemets storlek. Detta är, enligt Centerpartiet, synnerligen tveksamt.
Regeringens syfte är att förhindra en urholkning av skattebasen, vilket i och för sig är ett lovvärt syfte. Om vissa personer slipper betala skatt orsakar detta snedvridning av konkurrens, minskade skatteinbetalningar samt en lägre skattemoral i samhället eftersom skatterna ej längre upplevs som rättvisa. Problemet är dock att propositionens utformning i sig riskerar att leda till att svenska företag antingen tvingas dra ner på sin verksamhet, eller helt enkelt nödgas flytta ut ur landet. Detta kommer i sig leda till en betydligt större urholkning av skattebasen än den potentiella skatteplanering som skulle kunna bli följden om de nuvarande CFC-reglerna ej förändras.
Den i propositionen föreslagna utformningen av förändring av CFC-regler kommer sannolikt att strida mot EG-rättens grundläggande artikel om etableringsfrihet. I ett känt rättsfall, den s.k. Lankhorst-Hohorstdomen, har EG-domstolen förklarat att Tysklands regler om s.k. underkapitalisering av företag innebar otillåten diskriminering. Regeringens proposition förefaller strida mot EG-rätten i och med att ett svenskt moderbolag kan direktbeskattas för intäkt från ett dotterbolag i exempelvis Irland medan moderbolaget med samma verksamhet i Sverige inte direktbeskattas.
Att regeringen med EG-domstolens aktuella utslag i åtanke lägger fram förslag som flagrant bryter mot EG-rätten är lika provocerande som anmärkningsvärt.
De föreslagna förändringarna är av generell natur, varför regeringen i sin iver att åtgärda ett ickeexisterande problem inför regler som kommer att missgynna legitim verksamhet. Svenska företag kommer att få svårt att konkurrera internationellt, dels på grund av att den faktiska beskattningen ökar, men också på grund av det extra administrativa arbete som kommer att bli följden. Detta kommer att innebära konkurrensnackdelar för svenska företag som inte kan konkurrera på lika villkor i ett land som betraktas som ett lågskatteland.
Invändningar av detta slag kommer exempelvis från statliga Vattenfall som är bekymrat över den brist på likabehandling som förslaget kommer att ge upphov till. Riksdagen bör därför avslå förslaget till ändrade CFC-regler enligt proposition 2003/04:10.
Centerpartiet anser att regeringens proposition medför onödigt långtgående konsekvenser. Det är inte rimligt att företag ska missgynnas enkom för att komma åt ett skattefusk som vi inte ens vet om det existerar. Istället för att införa en generell lagstiftning bör regeringen få i uppdrag att återkomma med en samhällsekonomisk analys. I denna bör det framgå hur de svenska skattebasernas urholkning ska kunna komma till stånd genom de nuvarande CFC-reglernas utformning. Dessutom bör den samhällsekonomiska nettoeffekten av minskade konkurrensmöjligheter och risken för utflyttning av svenska storföretag som kan bli följden av de nu föreslagna förändringarna kring CFC-beskattningen analyseras. Med den nu aktuella propositionen kastar regeringen ut barnet med badvattnet. Riksdagen bör begära att regeringen återkommer med en analys över den samhällsekonomiska effekten av en förändring av CFC-reglerna i enlighet med vad som ovan anförts.
|
Stockholm den 21 oktober 2003 |
|
|
Roger Tiefensee (c) |
|
|
Sven Bergström (c) |
Rigmor Stenmark (c) |
|
Åsa Torstensson (c) |
Jörgen Johansson (c) |
|
Anders Larsson (c) |
Staffan Danielsson (c) |