Riksdagen beslutar att fastighetsskatten skall planmässigt avvecklas, varvid fastighetsskattesatsen skall sänkas med 0,2 procentenheter taxeringsåret 2004 och med ytterligare 0,1 procentenhet vart och ett av följande år samt att ett tak för fastighetsskatt för småhus och fritidshus skall beslutas att uppgå till 80 kr per kvm värdeyta och 2 kr per kvm tomtyta (max 5 000 kr) i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen begär att regeringen senast den 15 oktober 2004 lägger fram förslag till regeländringar gällande äkta/oäkta bostadsrättsföreningar i enlighet med vad som anförs i motionen.
I den moderata partimotionen i anslutning till regeringens budgetproposition och i vår kommittémotion om ett planmässigt avskaffande av fastighetsskatten beskrivs hur nuvarande stora och orättfärdiga olägenheter med fastighetsskatten kan elimineras. I vårt förslag finns inte något behov av den s.k. dämpningsregeln som regeringen nu föreslår. Vi upprepar vårt förslag, som vi förutsätter att riksdagen beslutar om senare i höst.
Det är bra att regeringen nu genom ändrade skatteregler klarlägger att uppskov med beskattningen av kapitalvinst utökas så att även nybyggda bostadsrättslägenheter i ett s.k. oäkta bostadsföretag inkluderas. Denna ändring är som påpekats av oss i skatteutskottet våren 2003 nödvändig för att inte störa bostadsbyggandet i framför allt tillväxtområden.
Regeringen anför i sin proposition (sid. 56) också att reglerna om beskattning av äkta eller oäkta bostadsföretag bör bli föremål för en översyn. Vi instämmer i detta och hänvisar här såväl till tidigare motionsyrkanden från Moderaterna som även till utredningar om denna problematik som redan gjorts. Statsrådet Lövdén har senast våren 2003 uppvaktats i denna fråga av bostadsrättsorganisationerna SBC, HSB och Riksbyggen. Det är angeläget att åtminstone de mest angelägna ändringarna genomförs med stor skyndsamhet, eftersom nuvarande regelverk innebär stora olägenheter för framför allt bostadsrättsföreningar som i sin kommun vill bidra till bra lösningar för kommunal service i form av uthyrning till t.ex. förskolor, gruppboende, äldreomsorg etc.
Som bakgrund till denna problematik vill vi anföra följande: Bostadsrättsföreningar indelas i äkta och oäkta föreningar. Klassificeringen har stor betydelse för beskattningen. För att betecknas som äkta skall föreningens verksamhet till minst 60 procent bestå i att tillhandahålla bostäder i föreningens hus till medlemmar. Om således mer än 40 procent av verksamheten består i uthyrning av lägenheter och lokaler blir föreningen att anse som oäkta. Av betydelse i detta sammanhang är att även upplåtelse med bostadsrätt till juridiska personer jämställs med uthyrning.
Enligt 2 kap. 4 § bostadsrättslagen får en kommun eller ett landsting som har förvärvat bostadsrätt till en bostadslägenhet inte vägras inträde i föreningen. Det är inte ovanligt att sådana förvärv sker. Detta kan dock medföra att en förening förvandlas från en äkta förening till en oäkta. Förklaringen är att kommun eller landsting ju är juridiska personer och deras innehav av lägenhet jämställs med uthyrning.
Det är inte acceptabelt att en bostadsrättsförening skall kunna förvandlas från äkta till oäkta på detta vis. Det sker ju genom tvingande lag och föreningen har ingen möjlighet att påverka förändringen, trots att den kan få genomgripande effekter för såväl föreningens som medlemmarnas ekonomi. En lösning på detta problem skulle vara att sådana förvärv av bostadsrätt av kommun eller landsting inte skall tillåtas påverka om en förening skall anses som äkta eller oäkta. Trots att kommun eller landsting förvärvat bostadsrätten skall det alltså anses som om den innehas av en medlem för bostadsändamål.
Det finns även en annan oönskad effekt av regleringen gällande äkta och oäkta bostadsrättsföreningar. Det förekommer att kommun eller landsting förhyr lokaler av bostadsrättsföreningar exempelvis i syfte att bedriva verksamhet för personer med särskilda behov. Om föreningen riskerar att förvandlas till oäkta förening kan den tvingas att säga upp hyresgästen (kommun eller landsting) för att kunna göra om lokalen till en bostadsrättslägenhet. Detta drabbar då självfallet den angelägna vård som har bedrivits i lokalen. Ett sätt att undvika sådana konsekvenser vore att uthyrning av lokaler för nämnd typ av verksamhet inte skall få påverka om en förening skall anses som äkta eller oäkta. Trots att kommun eller landsting förhyr en lokal skall det alltså anses som om den innehas av en medlem för bostadsändamål.
En näraliggande kortsiktig lösning på den av oss här beskrivna problematiken vore att varken förvärv av bostadsrätt av kommun eller landsting eller uthyrning av lokaler till kommun eller landsting skall få påverka om en bostadsrättsförening skall anses som äkta eller oäkta. Denna regelförändring är så enkel att genomföra att vi föreslår att regeringen senast den 15 oktober 2004 bör kunna presentera ett väl utformat förslag till riksdagen därom.
|
Stockholm den 29 oktober 2003 |
|
|
Lennart Hedquist (m) |
|
|
Ulf Sjösten (m) |
Björn Hamilton (m) |
|
Anna Lilliehöök (m) |
Per Bill (m) |
|
Stefan Hagfeldt (m) |