Riksdagen beslutar reformera regelverket för fåmansbolag i enlighet med vad som i motionen anförs.
Riksdagen beslutar avskaffa arvs- och gåvoskatten för skatteklass 1 fr.o.m. den 1 januari 2004.
Regeringen säger sig vilja reformera reglerna kring fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna, genom att höja klyvningsräntan med två procentenheter och genom att ändra på de så kallade lättnadsreglerna.
Den av statsminister Göran Persson lagda regeringsförklaringen förkunnade att regeringen skulle satsa på ekonomisk tillväxt. En miljard kronor skulle läggas på att förbättra villkoren för fåmansbolagen. Tyvärr blev det bara 180 miljoner kronor under budgetperioden. De nu föreslagna förbättringarna är tämligen försumbara då de endast beräknas sänka skatten för fåmansbolagen med 30 miljoner det första året.
Dagens regler för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna, måste reformeras. Nyligen presenterades uträkningar från en utredning beställd av Näringsdepartementets tillväxtdelegation där de nuvarande reglernas absurda effekter synliggörs. Exempelvis tvingas lågavlönade kvinnor som är delägare i ett fåmansbolag betala högre skatt än sina manliga kollegor med högre lön. Pappor som tar föräldraledigt och delägare som blir sjukskrivna är andra exempel på grupper som diskrimineras skattemässigt på grund av de nuvarande reglernas utformning.
Syftet med reglerna är att se till att löneinkomster inte förvandlas till kapitalinkomster i och med att diskrepansen i beskattning är betydande, 56 % gentemot 30 %. Utan 3:12-regler skulle således ägarna kunna plocka ut sin lön i form av kapitalutdelning för att därigenom minska sin beskattning. När ett 3:12-bolag säljs beskattas vinsten genom att hälften delas upp i dels en kapitaldel, dels en inkomstdel som beskattas med 30 % respektive 56 %, vilket ger en genomsnittlig skattesats om 43 %. Det är orimligt att utgå från att de som driver ett fåmansbolag skulle ha en alternativ marginallöneskatt som om de hade tillhört det högsta löneskiktet. Sammantaget gör den höga beskattningen att det är endast de företag som har stora förväntade vinster som sjösätts. Dessa företag har samtidigt en hög riskprofil, och det är tveksamt om det kan anses som optimalt för samhällsekonomin att nystartade fåmansbolag tvingas till en hög riskprofil för att kunna uppnå förväntad lönsamhet. Företag med en blygsammare riskprofil och lägre förväntad, om än stabilare, avkastning kommer inte startas eftersom beskattningen slår alltför hårt mot dessa.
Den så kallade 3:12-utredningen föreslog en hel del positiva förslag till förbättringar i nuvarande regelsystem, bland annat ett införande av den så kallade BEK-modellen (beskattat eget kapital). En sådan modell gör det möjligt att beräkna kapitalunderlaget utifrån bolagets egna kapital, dvs. allt arbetande kapital i bolaget. Centerpartiet förordar att en större del av kapitalet får användas i beräkningarna än vad 3:12-utredningen föreslår. Svenskt Näringslivs förslag anger att kapitalunderlaget skulle omfatta 100 % av tillskjutet kapital, 70 % av beskattat kapital och 50 % av obeskattat kapital, en avvägning vi anser rimlig och därmed har finansierat fullt ut i vårt budgetförslag, motion 2003/04:Fi242. Vidare anser vi att klyvningsräntan bör höjas till en nivå 15 procentenheter över statslåneräntan. Detta gör det möjligt för delägare i fåmansbolag att höja den utdelning som får beskattas som kapital. Dessa åtgärder beräknas kosta 1,8 miljarder kronor under perioden, varav regeringens satsning på 180 miljoner kronor, avgår från denna summa. Riksdagen bör besluta att reformera regelverket för fåmansbolagen i enlighet med vad som ovan anförs.
Regeringen vill underlätta generationsväxlingar i företag genom lättnader i arvs- och gåvobeskattningen. Enligt siffror från Företagarnas Riksorganisation (FR) ställs i och med fyrtiotalisternas pensionsavgångar uppemot 180 000 företagare inför problemet med ägarskifte. FR beräknar att 45 000 företag kommer läggas ner, och ytterligare 45 000 ägarskiften kommer att misslyckas. Detta kommer få stora följder för företagande, sysselsättningen och för samhällsekonomin. De lättnader som nu föreslås är otillräckliga och innebär att ett redan krångligt skattesystem blir än mer krångligt.
För att komma tillrätta med problemet med ägarskiften och för att göra skattesystemet enklare föreslår vi att arvs- och gåvoskatten för skatteklass 1 avskaffas1. Förslaget finns finansierat i Centerpartiets budgetmotion 2003/04:
Fi242. Riksdagen bör besluta avskaffa arvs- och gåvoskatten för skatteklass 1 från den 1 januari 2004.
|
Stockholm den 4 november 2003 |
|
|
Roger Tiefensee (c) |
|
|
Sven Bergström (c) |
Åsa Torstensson (c) |
|
Jörgen Johansson (c) |
Anders Larsson (c) |
|
Rigmor Stenmark (c) |
Staffan Danielsson (c) |
| [1] | Efterlevande make/maka/registrerad partner/sambo, barn, barnbarn och andra avkomlingar, make/maka/registrerad partner/sambo till barn, efterlevande make/maka/sambo till avlidet barn. |