Motion till riksdagen
2003/04:Sf6
av Bo Könberg m.fl. (fp)

med anledning av skr. 2003/04:37 Migration och asylpolitik


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regeringens aviserade förslag om dokumentlöshet.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag på ny instans- och processordning, som innebär att Utlänningsnämnden läggs ned och ersätts med en tvåpartsförhandling i förvaltningsdomstol.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvotflyktingar och regeringens misslyckande.

  4. Riksdagen bör ge regeringen till känna som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall återkomma till riksdagen med en samlad analys av varför antalet anmälningar till FN:s kommitté mot tortyr ökat mot Sverige samt vilka åtgärder som behöver vidtas för att Sverige inte skall fällas i framtiden.

  5. Riksdagen bör ge regeringen till känna som sin mening vad i motionen anförs om Sveriges uppgift i det fall konventets förslag om gemensamma regler på asylområdet antas.

  6. Riksdagen bör ge regeringen till känna som sin mening vad i motionen anförs om den svenska regeringens uppgift i det asyllagstiftningsarbete som nu pågår på EU-nivå.

Inledning

I regeringens skrivelse (2003/04:37) om den svenska migrations- och asylpolitiken redovisas statistiska fakta över bl.a. antalet asylsökande och migrationsströmmarna i världen. Skrivelsen innehåller även en rent formell redogörelse för vad som sker på det migrationspolitiska området.

Folkpartiet liberalerna ser med oro på den negativa trend som präglat europeisk flyktingpolitik under senare år. Det har blivit allt svårare för asylsökande att ta sig till Europa och i flera länder har asylrätten inskränkts som en följd av en allmänt invandrar- och flyktingfientlig opinion. I Sverige lägger den socialdemokratiska regeringen en rad restriktiva förslag på det migrationspolitiska området och den svenska asylprocessen fungerar i dag inte på ett humant och rättssäkert sätt. Långa handläggningstider och skönsmässighet i beslutsfattandet skapar psykiskt lidande för asylsökande – de som drabbas allra värst är barnen. Trenden måste vändas. Regeringen har ett ansvar för att se till att den gemensamma europeiska flyktingpolitiken blir så human som möjligt, och Sverige skall vara ett flyktingpolitiskt föredöme.

Av den migrationspolitiska skrivelsen framgår dock tyvärr att regeringen är mycket handlingskraftig när det gäller att presentera restriktiva förslag men närmast handlingsförlamad när det gäller att infria humana löften. Flera utlovade regelförändringar som skulle humanisera den svenska flyktingpolitiken har försenats kraftigt.

Nedan följer de synpunkter och förslag som föranleds av skrivelsen. Vi vill dock i sammanhanget även hänvisa till vår motion 2003/04:Sf249 Liberal flyktingpolitik, där Folkpartiet liberalerna för innevarande riksmöte föreslagit en rad genomgripande förändringar av den svenska asyl- och flyktingpolitiken såvitt avser bl.a. vidgat flyktingbegrepp, lagändringar för att vidga begreppet humanitära skäl och för att stärka asylsökande barns ställning, ett humanare mottagande av asylsökande och en ny rättssäker och human asylprocess. I motionen Öppna Sverige för anhörig- och arbetskraftsinvandring 2003/04:Sf388 har vi lagt förslag om en generösare anhöriginvanding och införandet av ett försörjningsansvar för anhöriga utanför kärnfamijen samt lagt förslag om att öppna Sverige för arbetskraftsinvandring.

Regeringens handlingskraft vad gäller restriktivitet

Regeringen har det senaste året varit alltför handlingskraftig när det gäller att göra flyktingpolitiken mer restriktiv. De förslag som regeringen väckt av mer restriktiv natur har ökat i antal under perioden för skrivelsen och nedan ges ett par exempel.

I skrivelsen beskrivs det förslag om att skärpa det s.k. transportörsansvaret som regeringen lagt. Folkpartiet liberalerna motsätter sig förslaget. Det är orimligt att tvinga olika resebolag att avgöra vilken person som har godtagbara skäl för att söka asyl i EU och Sverige. Exempelvis flygplanspersonal besitter inte den kompetens som krävs för att göra en sådan bedömning. Transportörsansvaret kommer att leda till att människor som har flyktingskäl inte ens kommer att kunna ta sig till Sverige för att söka asyl och riskerar att leda till att personer i större utsträckning tvingas använda falska identitets- och resehandlingar. Folkpartiet liberalerna beklagar djupt den skärpning av reglerna som nu kommer att genomföras.

Regeringen har vidare aviserat förslag om att en asylsökande som saknar pass eller id-handlingar och inte verkar samarbeta för att fastställa sin identitet, ska kunna ”straffas” genom lägre nivå på dagersättning och bostadsstöd under utredningstiden. Folkpartiet liberalerna kommer att ta slutlig ställning till förslaget när det presenteras i riksdagen men ser redan i dagsläget två mycket allvarliga problem med förslaget.

För det första. Många av de asylsökande som verkligen har ett behov av skydd är dokumentlösa. Dels handlar det om vissa länder där dokument inte utfärdas, exempelvis i Somalia, dels handlar det om dem som förföljs och som av den anledningen inte får ut handlingar av den stat varifrån de flyr. Det förslag som regeringen nu lagt kommer således att drabba människor som vi enligt internationell rätt och liberal moral har en skyldighet att ge skydd undan förföljelse. För det andra framstår det även som orimligt att barn till asylsökande som inte har giltiga handlingar skall drabbas av att föräldrarna anses ha gjort sig av med sina handlingar på ett otillbörligt sätt. Mot den bakgrunden ställer sig Folkpartiet liberalerna redan nu tveksamt till de förslag som aviserats.

Regeringens handlingsförlamning vad gäller humanitet och öppenhet

Det har nu snart gått åtta månader sedan riksdagen fattade beslut om att en utredning skulle tillsättas för att presentera ett regelverk som öppnar för ökad arbetskraftsinvandring. Trots att det är en ganska enkel sak att tillsätta en utredning har regeringen ännu inte brytt sig om att verkställa riksdagens beslut. I skrivelsen lovar regeringen att den ”inom kort” kommer att tillsätta den parlamentariska kommitté som skall ta fram ett vidgat regelverk som medger utökad arbetskraftsinvandring från länder utanför EU/EES. Det är en stor brist att regeringen i den aktuella skrivelsen inte redogör för när utredningen skall tillsättas och vad skälen är till att regeringen fortfarande inte omsatt riksdagens uppdrag i praktiken.

Den parlamentariska Anhörigkommittén föreslog i augusti 2002 ett nytt regelverk för anhöringinvandring som bl.a. skulle medföra ökade möjligheter till anhöriginvandring genom införandet av ett försörjningsansvar. De nya reglerna skulle börja gälla från den 1 juli i år. Så har inte skett. Regeringen återger i skrivelsen att den kommer att ta ställning till förslagen från Anhörigkommittén i ett EU-sammanhang. Vad regeringen inte nämner i sammanhanget är att detta i praktiken innebär att en proposition kommer att kunna läggas på riksdagens bord först om två år.

Regeringen påtalar i skrivelsen att regeringens avsikt är att så snart som möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag till reform rörande en ny instans- och processordning. I verkligheten dröjer nedläggningen av Utlänningsnämnden (UN) och regeringen verkar göra sitt bästa för att förhindra verkställandet av det beslut som riksdagens samtliga sju partier står bakom. Regeringen använder också skrivningar som kan tolkas som att den backat från kravet att lägga ner UN. Folkpartiet vill betona vikten av att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag på ny instans- och processordning, som innebär att Utlänningsnämnden läggs ner och ersätts med en tvåpartsförhandling i förvaltningsdomstol.

Infriandet av regeringens löfte att vidga flyktingbegreppet till att också omfatta förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning har också försenats kraftigt. Den utredning som arbetar med frågan om vilka författningsändringar som krävs har fått förlängd tid. Migrationsministerns försäkran om aviserade lagändringar på området leder förhoppningsvis inte till ytterligare svikna löften. Mot bakgrund av hur regeringen hitintills misskött denna fråga vill Folkpartiet liberalerna betona vikten av att utredningsarbetet sker skyndsamt och att de utlovade lagändringarna blir verklighet.

Migrationsministern har nyligen aviserat att Sverige ska öka antalet s.k. kvotflyktingar som vi tar emot för vidarebosättning. Folkpartiet liberalerna har länge drivit detta krav och välkomnar därför migrationsministerns utspel. Kvotflyktingarna tillhör de allra mest utsatta av världens migranter och dessa har ofta inga som helst förutsättningar att ta sig till ett fritt och demokratiskt land för att söka asyl. Av skrivelsen framgår det dock att regeringens agerande i praktiken är det motsatta mot vad ministern nu säger sig vilja sträva efter. För budgetåret 2003 anslog riksdagen medel för att Sverige skulle ta emot 1 840 kvotflyktingar. Precis som föregående år kommer dock regeringen att misslyckas med att ta emot det utlovade antalet och endast ca 850 kvotflyktingar har tagits emot hitintills i år. Någon tillfredsställande förklaring till detta svek lämnar regeringen inte. Regeringen borde återkomma till riksdagen med en förklaring till detta misslyckande samt presentera åtgärder för hur detta ska undvikas i framtiden. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Det är sammanfattningsvis mycket oroande att regeringen synes kunna agera beslutsamt när det gäller migrationspolitiska förslag av mer restriktiv karaktär, men att de förslag som har till syfte att humanisera den svenska flyktingpolitiken systematiskt försenas.

FN:s kommitté mot tortyr

Klagomål mot Sverige har vid 21 tillfällen prövats inför FN:s kommitté mot tortyr. Vid inte mindre än nio tillfällen har Sverige blivit fällt av FN:s tortyrkommitté för beslut om att avvisa personer till länder där de riskerar att utsättas för tortyr. Därmed intar Sverige den föga hedervärda platsen som det land med flest fällningar av alla stater som tillträtt tortyrkonventionen. Under perioden för skrivelsen har antalet anmälningar till kommittén mot Sverige också ökat. Just nu finns 18 öppna ärenden hos kommittén. Vid tidpunkten för regeringens förra skrivelse (2002/03:28) var antalet öppna ärenden mot Sverige åtta stycken. Denna ökning är utomordentligt allvarlig. Regeringen nöjer sig dock med att konstatera att en ökning har skett. Någon analys görs inte i skrivelsen om orsaken till att anmälningarna mot Sverige blivit så många fler. Riksdagen bör ge regeringen till känna att regeringen skall återkomma till riksdagen med en samlad analys av varför antalet anmälningar ökat samt vilka åtgärder som behöver vidtas för att Sverige inte skall fällas i framtiden.

Gemensam och human europeisk flyktingpolitik

Folkpartiet liberalerna har välkomnat EU:s arbete för att skapa ett gemensamt golv för de europeiska ländernas flyktingpolitik. Vi tror att en samordning av migrations- och asylpolitiken med en gemensam praxis är en förutsättning för en liberalisering av politiken inom hela EU. Europas regeringar har ett gemensamt ansvar för att alla flyktingar ges ett människovärdigt mottagande. Inget av EU:s medlemsländer kan svära sig fritt från ansvar när flyktingar söker skydd hos dem.

En bred majoritet i Sverige har sedan länge varit överens om att det behövs en gemensam europeisk flyktingpolitik på EU-nivå. Grundtanken är att samtliga demokratiska länder har ett ansvar för att ge en fristad åt människor på flykt. Trots att olika länder i Europa driver en mycket varierande flyktingpolitik har idén varit att det ska finnas ett gemensamt golv för flyktingpolitiken som ska leda till att de mest restriktiva länderna tvingas ta ett ansvar. Samtidigt ska de som vill driva på för en mer human politik kunna gå före med mer solidariska regler än vad det gemensamma regelverket föreskriver.

Vi menar att en gemensam asylpolitik skall grundas på höga miniminivåer och en möjlighet för medlemsstaterna att tillämpa en mer solidarisk flyktingpolitik än vad som följer av de gemensamma reglerna. Det förslag som konventet lagt fram innebär emellertid, som vi tidigare nämnt, att det inte längre skall vara möjligt att föra en mer generös flyktingpolitik på nationell nivå. Detta beklagar Folkpartiet liberalerna. Vi befarar att den gemensamma flyktingpolitiken kan riskera att leda till att Sverige tvingas föra en mer inhuman flyktingpolitik än idag. Vi riskerar att få en situation där de mest restriktiva länderna dikterar dagordningen och de gemensamma reglerna läggs på en låg nivå.

Flera viktiga frivilligorganisationer, däribland Amnesty, Rädda Barnen, Röda Korset och Caritas, har också framfört allvarlig kritik mot EU-fördragets nya skrivningar vad gäller asylpolitiken. Folkpartiet liberalerna delar dessa organisationers kritik och om förslaget om gemensamma regler på asylområdet antas är det centralt att Sverige verkar för att de regler som antas på EU-nivå uppfyller krav på humanitet och rättssäkerhet samt att reglerna inte leder till att Sverige tvingas anpassa sin flyktingpolitik i restriktiv riktning. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Arbetet med att utforma en gemensam migrations- och asylpolitik i EU befinner sig i en formativ fas. Att värna asylrätten på Genèvekonventionens grund måste i alla lägen vara utgångspunkten för en gemensam europeisk flyktingpolitik. Det kan aldrig ersättas med aldrig så kraftfulla åtgärder i andra avseenden.

Det arbete som inletts inom EU och dess medlemsstater att på plats bekämpa orsakerna till att människor tvingas fly välkomnas av Folkpartiet liberalerna. Inom EU ska vi vidare verka för att mobilisera omfattande stöd till de människor som tvingas på flykt genom ett mer direkt stöd till grannstater som ger dem skydd. Detta är inget alternativ utan utgör ett komplement till att ge människor som faktiskt flyr skydd. Vi anser att den svenska regeringens uppgift i det omfattande lagstiftningsarbete som nu pågår är att ständigt arbeta för en så human europeisk migrations- och asylpolitik som möjligt. Sveriges roll borde vara att vända den negativa trend som präglat EU-ländernas flyktingpolitik de senaste åren. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Stockholm den 11 december 2003

Bo Könberg (fp)

Linnéa Darell (fp)

Erik Ullenhag (fp)

Anne-Marie Ekström (fp)

Solveig Hellquist (fp)

Nyamko Sabuni (fp)