Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten att kunna leva på sin pension.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fastighetsskatt och förmögenhetsskatt.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samordning och informationssystem om pensionsutbetalningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om administrationskostnader.
1Yrkandena 1 och 2 hänvisade till SkU.
Pensionärer måste få känna trygghet och vara förvissade om att de skall kunna leva på sin pension och veta att de är trygga om det skulle ske några förändringar i deras livssituation. Så är det inte alltid i dag. I dag har vi en situation där ålderdomen för många pensionärer är allt annat än trygg. Det handlar om den s.k. ”fattigpensionären” som måste vända på varenda krona, det gäller den nyblivna änkan som blir tvungen att sälja det gemensamma huset, det gäller de människor som varit med och byggt upp vårt gemensamma samhälle, men som känner sig svikna och oroliga inför sin ålderdom.
Pensionärer måste ha rätt att veta vad de får kvar av sin pension att leva av. Med moderat politik skall det vara inte bara vara möjligt att leva på sin lön, utan också vara möjligt att leva på sin pension. Vi moderater vill höja grundavdraget. För en vanlig garantipensionär innebär det närmare 200 kronor/månad mer kvar av pensionen efter skatt år 2004. Vårt mål är att höja grundavdraget till 50 000 kronor. När det är nått får en garantipensionär behålla närmare 800 kronor mer per månad av pensionen.
Det innebär skattesänkningar för alla, även för pensionärer. Dagens tunga skattebörda leder till att bland annat pensionärer har svårt att förbättra sin situation med egna ansträngningar. Höga skatter kombinerat med omfattande offentliga bidragssystem skapar mängder av fattigdomsfällor.
Landets pensionärer drabbas dessutom av den orättfärdiga fastighetsskatten. För många är bostaden den största och viktigaste investeringen i livet. Många pensionärer bor i dag i den villa eller det småhus som de i många fall byggt själva och som de i många år betalat av på. Pensionärer känner därför hårt av såväl fastighets- som förmögenhetsskatt. För en del innebär det till och med att man skattas bort från den bostad man haft under årtionden. Vi moderater vill avskaffa fastighetsskatten och förmögenhetsskatten. Detta skulle betyda mycket för många pensionärer.
Från och med den första januari innevarande år har alla delar av det nya pensionssystemet trätt ikraft. Pensionerna beskattas som vanliga inkomster och det särskilda grundavdraget för pensionärer är borttaget. Dessutom är reglerna för bostadstillägget förändrade, vilket bland annat inneburit att alla måste skicka in nya ansökningar.
De som tidigare uppburit någon form av pension har fått den gamla pensionen omräknad till den nya och har också blivit informerade om detta genom de nya pensionsbeskeden.
När förändringen skulle ske lovade regeringen och Riksförsäkringsverket, RFV, att pensionärerna inte skulle förlora på de nya reglerna. Våren 2003 visade tecken på motsatsen. RFV fick därför i uppdrag att se hur det förhöll sig och av delrapporten framkom till exempel att var tionde ogift förtidspensionär – drygt 7 000 personer – som ansökt om bostadsbidrag i år har fått mindre pengar i pensionskuvertet. Helt i strid med regeringens utfästelser. För många betyder det ett bortfall på upp mot 5 000 kronor om året efter skatt.
I pensionsöverenskommelsen betonades vikten av information om det nya systemet. Framför allt för att skapa trygghet, men också för att ge pensionärer visshet om sin ekonomiska situation. Det visade sig tidigt att pensionsbeskeden var mycket svåra att tolka. Försäkringskassor runt om i landet blev nedringda av oroliga pensionärer och då framför allt av dem som skulle få pension från mer än ett håll. Dels kom beskeden i olika kuvert, dels kom kuverten på olika dagar. Informationen blev därför minst sagt både bristfällig och svårbegriplig.
Alla pensionärer och nytillkomna måste ha rätt att få en bra och lättförståelig information. Det är viktigt att inse att pensionärer är sårbara vid förändring av ekonomin eftersom pensionen blir lägre än den tidigare lönen och många pensionärer dessutom har små ekonomiska marginaler att leva av sedan skatten är dragen. Samarbete och samordning mellan olika pensionsutbetalare är en nödvändighet liksom en enkel och redig information.
En Internetbaserad informationstjänst, en s k pensionsportal, är ett sätt att förbättra informationen. Dock kan man inte utgå från att den nya tekniken är svaret på alla problem när det gäller information till äldre. Enligt riksdagens utredningstjänst är det 17 procent av landets pensionärer mellan 65 och 74 år som har tillgång till Internet. Av dem som är mellan 75 och 84 år är det 5 procent. D v s, huvuddelen av dem som får pension har inte tillgång till Internet.
Det finns dock goda skäl att anta att andelen äldre som använder Internet kommer att öka i framtiden; en pensionsportal kommer då att vara en bra service.
De senaste fem åren har kostnaderna för att administrera svenska folkets pensioner femdubblats. Kostnaden dras från den allmänna pensionsrätten. Ökar kostnaderna blir alltså pensionerna lägre. År 1996 kostade Riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas administration 852 miljoner kronor. Fem år senare var kostnaden uppe i 4 233 miljoner kronor. Skälet till de exploderande kostnaderna sägs vara uppbyggandet av nya datasystem. Det är inte rimligt att nuvarande och framtidens pensionärer skall behöva uppleva en liknade kostnadsexplosion.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Anita Sidén (m) |
Magdalena Andersson (m) |