1 Innehållsförteckning 1
2 Förslag till riksdagsbeslut 2
3 Inledning 3
4 Uppvärdera föräldraskapet 3
4.1 Nätverksstöd för ensamstående föräldrar 3
5 Mer tid för barnen med barnomsorgskontot 4
5.1 Att kunna välja mellan olika barnomsorgsformer 4
5.2 Ökad kvalitet i förskoleverksamhet 5
5.3 Den öppna förskolan 5
6 Föräldraskap och arbetsliv 5
6.1 Avlastning i hemmet – skattereduktion av hushållstjänster 6
6.2 Kontaktdagar som plötsligt försvinner 7
6.3 Tillfällig föräldrapenning 7
7 Ensamstående förälders ekonomi 7
7.1 Att kunna leva på sin lön 7
7.2 Högre bostadsbidrag för barnfamiljer 8
8 Gemensam vårdnad 8
9 Underhållsstöd 9
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nätverksstöd för ensamstående föräldrar.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om barnomsorgskonto som möjliggör för ensamstående föräldrar att gå ner i arbetstid.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetet inom den öppna förskolan skall tas till vara och utvecklas, inte minst mot bakgrund av vikten av denna typ av förskola för ensamstående föräldrar.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bättre förutsättningar att kombinera föräldraskap och arbetsliv.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att möjliggöra för ensamstående föräldrar att få avlastning i hemmet genom skattereduktion av hushållstjänster.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kontaktdagar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten att som låg- eller medelinkomsttagare kunna leva på sin inkomst genom höjt grundavdrag och skattereduktion.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att familjestödet skall ha en bättre fördelningspolitisk profil.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att höja den barnrelaterade delen i bostadsbidraget.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om underhållsstödet.
1 Yrkande 1 hänvisat till SoU.
2 Yrkande 3 hänvisat till UbU.
3 Yrkande 4 hänvisat till AU.
4 Yrkandena 5 och 7 hänvisade till SkU.
5 Yrkande 9 hänvisat till BoU.
Den parlamentariska Kommittén för Välfärdsbokslut presenterade sitt slutbetänkade år 2001. I välfärdsbokslutet bekräftas bilden av att ensamstående med barn ofta är en utsatt grupp i samhället såväl socialt som ekonomiskt. Dessa familjer har bl.a. drabbats hårt av arbetslöshet och av nedskärningarna under 90-talet. Ensamstående föräldrars situation ser många gånger annorlunda ut än situationen för de föräldrar som lever tillsammans. Ekonomiskt är det oftast kärvare och framförallt saknas ofta ett socialt nätverk. I Kristdemokraternas familjepolitik ingår som en viktig del att ta hänsyn till ensamstående föräldrars speciella situation och förutsättningar och beakta den när politiken utformas.
Att vara förälder kan nog betraktas som den finaste uppgift man kan ha. Inget kan vara viktigare än att ge sitt barn trygghet och kärlek och därmed en bra start i livet. Att ikläda sig sitt föräldraansvar är en betydelsefull samhällsuppgift och som förälder skall man kunna kräva att man får goda förutsättningar för att klara den.
Att föräldrar vill göra det bästa för sina barn är en regel med mycket få undantag. Ingen känner sitt barn bättre än föräldrarna. Ingen kan avgöra bättre än föräldrarna vad som är bäst för det egna barnet. Denna grundsyn måste komma till klart uttryck i samhället. Vi vill uppvärdera föräldraskapets betydelse genom politiska beslut och genom attitydbildning. Som ett led i detta arbete vill vi bl.a. starta en kampanj för ett barnvänligt arbetsliv. Kristdemokraterna anser vidare att det krävs mer satsningar på och stimulans till föräldrastödjande verksamhet.
Att i vardagen ensam försöka uppfylla alla de krav som ställs på en förälder kan många gånger vara svårt. Man förutsätts vara den som älskar, tröstar, sätter gränser, uppmuntrar och stödjer, samtidigt som man kanske har ett krävande förvärvsarbete och dessutom ensamt ansvar för allt hemarbete. Många klarar det utmärkt med hjälp av stöd och kontakt med släktingar, vänner, arbetskamrater och andra i samma situation, men vila och avlastning är ändå nödvändigt. Att få tillfällig hjälp i hemmet när man själv eller barnet är sjukt kan vara särskilt betydelsefullt för ensamstående föräldrar. För den som inte har släktingar eller något annat nätverk bör samhället kunna erbjuda nätverksstöd i form av en stödperson eller en stödfamilj. Jourhavande dagmamma/pappa eller barnvakt kan vara en lösning, men också någon form av nätverksgrupper i bostadsområdet.
Många undersökningar visar att föräldrar vill ha mer tid med sina barn, speciellt under de första åren. Kristdemokraterna vill, till skillnad från den socialdemokratiska regeringen, ge föräldrar och kommuner resurser och laglig möjlighet att kunna skapa ekonomiska och praktiska förutsättningar för val mellan olika och flexibla omsorgsformer.
Vid sidan av maxtaxan som förstärker ekonomin för dem som väljer dagens offentligt finansierade barnomsorg vill vi även införa något som vi kallar för barnomsorgskonto. Konkret innebär barnomsorgskontot ett skattefritt belopp på 80 000 kronor för barn mellan ett och tre år. Pengarna går direkt till föräldrarna och högst 40 000 kronor per barn och år får tas ut. Om barn helt eller delvis har plats inom kommunalt finansierad barnomsorg reduceras beloppet. Halvtid i kommunal barnomsorg innebär ett halvt kontobelopp, osv. Om barnet vistas heltid (mer än 32 timmar per vecka) inom den kommunala barnomsorgen utgår inget barnomsorgskonto. Samtidigt åläggs kommunerna att utforma och införa en deltidstaxa i minst tre nivåer under maxtaxan. Den som utnyttjar den offentligt finansierade barnomsorgen i mindre omfattning skall inte behöva betala lika mycket som den som utnyttjar den i större utsträckning.
Barnomsorgskontot omfattar alla barn och ger föräldrar möjlighet att välja barnomsorg, minska sin arbetstid eller vara hemma under en längre del av barnens uppväxt. Med en mångfald av barnomsorgsformer kan olika verksamheter stimulera varandra och bidra till en utveckling av hela barnomsorgsverksamheten. Därför måste olika barnomsorgsformer ha möjlighet att verka på lika villkor.
Att Kristdemokraterna verkar för att föräldrarna skall ges möjlighet att tillbringa mer tid med sina barn och vill uppvärdera föräldrarollen innebär inte att vi inte inser värdet av en förskoleverksamhet med hög kvalitet. Tvärtom. För att alla föräldrar skall finna alternativ som passar just dem och deras barn måste det finnas en väl utbyggd barnomsorg med olika alternativ. Som komplement till föräldrarnas omsorg vill vi erbjuda en mångfald av olika sorters barnomsorg: familjedaghem, förskolor, öppna förskolor och fritidshem med olika inriktning och med olika huvudmän. Föräldrarna skall ha rätt att fritt välja barnomsorg. Detta ställer krav på att kommunerna kan erbjuda likvärdiga villkor för alla godkända barnomsorgs- och förskoleverksamheter. På samma sätt som eget val (pengsystem/”kundval”) fungerar inom skolväsendet, det vill säga att pengarna följer barnet, bör det fungera inom barnomsorgen. Det är en förutsättning för att alla ska kunna hitta en omsorgsform som passar den egna familjesituationen.
Det är viktigt att förskoleverksamheten utvecklas så att en hög och jämn kvalitet kan säkerställas. Insikten om barns behov måste finnas och få styra både när det gäller planering av olika omsorgsformer, gruppstorlekar samt kontinuiteten i omsorgen. Såväl kommunala som privata barnomsorgsalternativ skall bedrivas med kvalitetskontroll.
Tyvärr har regeringens senaste ensidiga styrning av subventioner till maxtaxan inom barnomsorgen fått den effekt alla förutspådde: barnens vistelsetider ökar och fler barn ställs i kö till en plats. Barngruppernas storlek har på många håll för länge sedan passerat gränsen för vad som är acceptabelt. Vi anser därför att varje kommun bör åläggas att lägga fast ett tak för hur stora barngrupperna får vara för olika åldersgrupper. Skolverket ska ange riktlinjer för detta.
Med den politik som vi vill genomföra för ökad mångfald, rättvisare styrning av de offentliga subventionerna och garanterade deltidstaxor kommer trycket på förskolan att minska. Därigenom möjliggörs en högre kvalitet genom bl.a. mindre antal barn per grupp, särskilt i småbarnsgrupperna.
Öppna förskolan bärs av en idé som innebär att förskollärare, föräldrar, dagbarnvårdare och andra vuxna som besöker den skall vara med och utforma verksamhet och innehåll. Detta leder till ansvar, trivsel, ökad delaktighet och engagemang från olika vuxna. Den öppna förskolan är många gånger en stor tillgång för den ensamstående föräldern eftersom den ger möjlighet att bygga upp ett nätverk. Med den socialdemokratiska regeringens politik riskerar dock andra barnomsorgsformer än den kommunala förskolan att försvinna. Det finns redan exempel på kommuner som lagt ner öppna förskolor och familjedaghem för att bekosta den allmänna förskolan som infördes den 1 januari 2003. Kristdemokraterna anser, till skillnad från den socialdemokratiska regeringen, att arbetet som görs inom den öppna förskolan bör tas tillvara och vidareutvecklas.
Som ensamstående förälder är det kanske extra viktigt att det finns gynnsamma ekonomiska förutsättningar för att i så stor utsträckning som möjligt själv kunna kombinera föräldraskap och arbetsliv. Familjer är olika och har olika behov. Konsekvensen av detta blir att det som passar den ena familjen kanske inte fungerar i en annan. Ledstjärnan i konstruktionen av systemen måste vara att varje familj så långt möjligt får hitta lösningar som passar de egna behoven.
Genom vårt barnomsorgskonto har vi utformat det ekonomiska stödet till barnfamiljerna så att det blir möjligt för t.ex. en ensamstående förälder med låg inkomst att gå ner i arbetstid under småbarnsåren. Dessutom innebär det att valmöjligheterna för föräldern ökar att utifrån egna önskemål och barnets behov välja en typ av barnomsorgsform som idag inte subventioneras.
Vid sidan av barnomsorgskontot vill vi ha en generös föräldraförsäkring. Kristdemokraterna föreslår att grundnivån höjs från dagens 150 kronor per dag till 200 kronor per dag. Vi föreslår även en höjning av taket i föräldraförsäkringen från 7,5 till 11 basbelopp. På sikt vill vi även höja ersättningsnivån från 80 till 90 procent. Dessutom vill vi införa rätt till tre års tjänstledighet när man fått barn.
Föräldrar önskar en mer flexibel arbetstid, inte kortare arbetstid. Detta i första hand för att kunna förena föräldraskap och arbetsliv. Det visar en undersökning som Hem och Skola gjort. 39 procent anser att flexibel arbetstidsförläggning är bästa botemedlet mot ansvarskrockar. Det ökar möjligheten att också ha mer tid för sina barn när de nått skolålder eller behöver föräldrastöd som tonåringar. Det möjliggör för föräldrar att följa med både till tandläkaren och simhallen. Arbetstidsförläggning som går väl att förena med familjeliv är en angelägenhet för framtidsinriktade arbetsgivare.
För många kvinnor är stressen utanför jobbet det stora problemet. De flesta män uppger situationen på arbetsplatsen som den främsta källan till stress. För kvinnor är livet utanför jobbet en minst lika viktig stressfaktor. Studier som har gjorts kring denna fråga visar att kvinnans adrenalinhalt stiger kraftigt kring klockan fyra på eftermiddagen och når sin topp vid åttatiden. Då har mannens stresshormon lagt sig till rätta efter en liten topp vid sextiden. En studie av kvinnor, som vårdats för akut kranskärlssjukdom, visade att den stress som var förknippad med familjelivet utgjorde den största faran för hälsan.
Kristdemokraterna anser att stressen måste minska också i hemmen. Möjligheten att köpa privata tjänster såsom städning, tvätt, reparationer av huset, fönsterputsning, bilvård osv. måste öka. Det ger möjlighet för familjer att frigöra tid för fri användning istället för att behöva producera alla dessa tjänster själv. Kristdemokraterna vill att det vita priset på hushållstjänster ska halveras. Det sker genom en femtioprocentig skattereduktion på arbetskostnaden inklusive moms. Därmed reduceras nästan hela den extra skattekil som hushåll, till skillnad från företag, möter när de anlitar extern arbetskraft och ska betala med redan beskattade pengar. Skattereduktionen ska enligt förslaget omfatta alla tjänster inklusive s.k. ROT-arbeten som utförs i det egna hemmet eller på den egna tomten. Maximalt 50.000 kronor per hushåll och år ska berättiga till skattereduktion. Sänkt skatt på hushållstjänster skulle ge lägre priser och därmed möjliggöra även för låg- och medelinkomsttagare att kunna välja bort arbetsuppgifter i hemmet, till förmån för andra aktiviteter, alternativt vila. För ensamstående föräldrar är detta särskilt viktigt.
Alltsedan den socialdemokratiska regeringen 1995 tog bort de två kontaktdagar som föräldrarna haft för att besöka sina barn i förskola hos dagbarnvårdare eller i skolan har Kristdemokraterna drivit frågan om att återinföra dem. I juli 2001 återinförde regeringen äntligen en kontaktdag bara för att slopa den igen i juli 2003.
Kontaktdagarna har varit mycket viktiga såväl för föräldrar, barn som personal. Intresset för att ta ut kontaktdagarna har varit stort. Kristdemokraterna anser att det är angeläget att föräldrar har god kännedom om den miljö där barnen vistas på dagtid och att de lär känna personalen. Detta bör underlättas med hjälp av kontaktdagar.
Kristdemokraterna anser att rätten att ta ut två kontaktdagar per barn och år för barn mellan 4 och 15 år ska införas från och med 2004. Kontaktdagarna ska berättiga till ersättning med samma belopp som den högre grundnivån i föräldraförsäkringen som vi föreslår, det vill säga 200 kronor per dag. Det ska gå att spara kontaktdagar som inte kunnat utnyttjas till året därpå.
Den tillfälliga föräldrapenningen är en ersättning som man kan få t.ex. när barnet är sjukt. Skyddet gäller tills barnet fyllt 12 år, i vissa fall upp till 16 år. Föräldrarna kan få ersättning under högst 60 dagar per barn och år. När de 60 dagarna är uttagna kan ersättning utbetalas för ytterligare 60 dagar per barn och år, men inte vid ordinarie vårdares sjukdom. Ersättningen uppgår till 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Det har uppmärksammats att familjer som har barn som är sjuka ofta, eller då barn är sjuka en längre tid, kan få det svårt rent ekonomiskt. Är man dessutom ensamstående kan situationen bli än mer bekymmersam. Kristdemokraterna anser att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att utreda hur systemet med tillfällig föräldrapenning slår mot familjer med barn som är sjuka ofta och/eller länge.
Ett viktigt mål för kristdemokratisk politik är att så många som möjligt skall kunna leva på sin egen lön. En heltidsanställd skall inte behöva vara beroende av bidrag för att få hushållsekonomin att gå ihop. Dagens inkomstskatter drabbar låg- och medelinkomsttagare mest. Därför måste inkomstskattens nivåer huvudsakligen fastställas med utgångspunkt i låg- och medelinkomsttagarens perspektiv. Dagens skattesystem gör att många lågavlönade inte klarar sig på sin lön när skatten är betald. Därför föreslår vi en rad åtgärder på skattepolitikens område som gör att inkomsttagare får behålla en större del av sin lön och därmed får en möjlighet att få kontroll över sin ekonomiska situation. Kristdemokraterna föreslår en kraftig höjning av grundavdraget vid beräkningen av kommunal inkomstskatt. Dessutom föreslår vi en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare. Sammantaget innebär det cirka 200 kronor mer per månad, eller 2 400 kronor per år, för en familj med låg inkomst.
Bostadsbidraget har skurits ner kraftigt de senaste åren med Socialdemokraterna i regeringsställning. Kristdemokraterna menar att familjestöden måste ha en bättre fördelningspolitisk profil. Därför vill vi att den särskilda barnrelaterade delen av bostadsbidraget höjs med 100 kr per barn och månad. Det gynnar dem som bäst behöver det. Genom förbättringarna i bostadsbidraget får familjer med låga inkomster ett stöd ända tills barnen fyller 18 år.
Kristdemokraterna har sedan tidigare föreslagit att studiebidraget ska höjas från 950 till 1 050 kronor per månad.
Det är otillfredsställande och djupt olyckligt att så många barn förlorar vardagskontakten med den ene föräldern vid en skilsmässa/separation. Barnet behöver och har rätt till båda sina föräldrar. Generellt bör således gemensam vårdnad om barnet vara det som skapar bäst förutsättningar för en fortsatt vardagskontakt med båda föräldrarna. Samtidigt som gemensam vårdnad är bra i de fall föräldrarna är överens har lagändringen från 1998 visat sig medföra negativa konsekvenser för barnen. För en förälder som t.ex. tvingas bryta upp på grund av missbruk, misshandel eller övergrepp kan lagen om gemensam vårdnad användas som ett lagligt instrument att ifrågasätta varje beslut som rör barnet. Barnen blir i detta sammanhang offret och de redan utsatta barnen hamnar i en ännu svårare situation.
Redan i april 2000 tog därför riksdagen ställning för en skyndsam översyn av vårdnadslagen. Kristdemokraterna har sedan dess skrivit upprepade motioner och frågor till regeringen för att skynda på processen. Förra året tillsattes äntligen en utredning som skall redovisa sitt resultat i slutet av 2004. Vi välkomnar givetvis att utredningen äntligen tillsattes men ser mycket allvarligt på den långsamma hanteringen från den socialdemokratiska regeringens sida eftersom det handlar om utsatta barns situation.
Underhållsstödet infördes den 1 februari 1997 och ersatte då bidragsförskottet. Underhållsstöd lämnas med 1 173 kronor per barn och månad till särlevande föräldrars barn, t.o.m. den månad då barnet fyller arton år. Underhållsstödet är inte ett bidrag i vanlig ordning utan är tänkt som ett tillfälligt stöd. Staten tar över en förälders ansvar efter en separation där paret inte kommer överens om den gemensamma försörjningen av barnen. Stödet utbetalas av staten till boföräldern och sedan skall beloppet återbetalas av den bidragsskyldige.
Problemen kring ensamstående föräldrars ekonomiska situation respektive bidragsskyldigas situation har diskuterats flitigt de senaste åren. Vissa regelförändringar har skett men inget som lett till några förbättringar. Frågan om underhållsstödet har under de senaste åren behandlats i två utredningar ”Ur Fattigdomsfällan” (SOU 2001:24) samt ”Ett reformerat underhållsstöd” (SOU 2003:42). Någon proposition med anledning av utredningarna har ännu ej lämnats till riksdagen. Kristdemokraterna anser att det behövs en grundlig regelförändring när det gäller underhållsstödet.
|
Stockholm den 7 oktober 2003 |
|
|
Inger Davidson (kd) |
|
|
Dan Kihlström (kd) |
Chatrine Pålsson (kd) |
|
Kenneth Lantz (kd) |
Gunilla Tjernberg (kd) |
|
Ulrik Lindgren (kd) |
Torsten Lindström (kd) |
|
Helena Höij (kd) |
Rosita Runegrund (kd) |
|
Sven Brus (kd) |
Olle Sandahl (kd) |