Ekonomisk trygghet vid ålderdom, Utgiftsområde 11

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar att förlänga omställningspensionen till 12 månader i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en höjning av den övergångsvisa ålderspensionen i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de sämst ställda pensionärerna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett höjt grundavdrag som även gynnar pensionärerna.^¹
Riksdagen beslutar att fritidshus inte skall medräknas i underlaget för inkomstprövat bostadstillägg för pensionärer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa den statliga fastighetsskatten, som starkt missgynnar pensionärerna.^¹
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa sambeskattning av förmögenhet.^¹

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag för budgetåret 2004 anslagen under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt uppställning:

Anslag	Regeringens förslag, kr	Anslagsförändring, kr
20:1 Garanti till ålderspensioner	23 486 300 000	+ 600 000 000
20:2 Efterlevande- pensioner till vuxna	15 692 000 000	+ 50 000 000
20:3 Bostadstillägg till pensionärer	10 788 000 000	+ 90 000 000
Summa totalt för utgiftsområdet	50 656 300 000	+ 740 000 000

^¹Yrkandena 4, 6 och 7 hänvisade till FiU.

Inledning

Att bygga ett samhälle där alla kan åldras i trygghet och värdighet är ett av välfärdspolitikens angelägnaste mål. Ett välfärdssamhälle kan i hög grad bedömas utifrån kriterier som respekt, tillvaratagande och omsorg om den äldre generationen.

Att kunna åldras med bibehållen värdighet måste garanteras varje människa, men alltför många äldre har idag en bristande tilltro till samhällets förmåga att garantera trygghet och oberoende och känner oro inför de sista åren av livet. Ingen skall på sin ålders höst behöva oroa sig för sin försörjning. Många förväntar sig att statens åtagande inför kommande pensionering skall vara tillräckligt. Andra har tecknat privata pensions- och sjukförsäkringar i övertygelsen om att statens ekonomiska åtaganden inte räcker för den standard de vill ha.

Regeringens okänsliga budgetsanering har drabbat många pensionärer hårt genom nedskärningarna och bristerna inom äldrevården samt de växande vårdköerna. Dessutom har pensionerna släpat efter i värdeutveckling. Den socialdemokratiska regeringens budget är svag inte minst med tanke på de sämst ställda pensionärerna. Kristdemokraterna står bakom den pensionsreform som har trätt ikraft i år. Den leder till att pensionssystemet blir stabilt och att pensionerna på så sätt säkras. Vi anser dock att det finns flera förändringar som bör genomföras för att trygga den ekonomiska situationen för de äldre. Kristdemokraternas inriktning för de kommande åren skall därför vara att förbättra värdet av pensionerna genom sänkt skatt, samt särskilt att förbättra den ekonomiska situationen för de sämst ställda pensionärerna.

I denna motion presenterar vi anslagsförändringar i de delar som berör utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Förändringar av anslag som berör fastighetsskatten, förmögenhetsskatten samt grundavdraget återfinns i Kristdemokraternas budget- och skattemotioner.

Änkepension

För tio år sedan beslutade riksdagens partier att de som blivit änkor före 1990 skulle få behålla änkepensionen enligt de gamla reglerna. 1997 avskaffade regeringen och Centerpartiet den möjligheten. 49 000 änkor berördes av beslutet och Riksrevisionsverket konstaterade i en utredning att drygt hälften förlorade hela folkpensionsdelen. Många av änkorna som drabbades av indragningen upplevde att regeringen svikit ett sedan mycket lång tid ingånget avtal. Kristdemokraterna har varje år motionerat och finansierat ett återställande av änkepensionen, alltsedan det orättfärdiga beslutet mot änkepensionärerna togs. Regeringen har dock inte visat något intresse för vårt krav. Från och med i år trädde det reformerade ålderspensionssystemet i kraft som Kristdemokraterna aktivt arbetat för. Det innebär att såväl folkpension som pensionstillskott försvinner och samtidigt avskaffas inkomstprövningen av änkepensionerna. Detta är givetvis positivt för de änkepensionärer som länge mötts av en oacceptabel nonchalans från regeringen och dess stödpartier.

Efterlevandepension

Kristdemokraterna vill när det gäller efterlevandepensionen gå längre än regeringen, detta med hänsyn till många enskildas situation. Vi har länge krävt att omställningspensionen skall förlängas från sex till tolv månader. Någon ändring har dock inte skett förrän från och med i år då omställningspensionen förlängts till tio månader. Kristdemokraterna anser att omställningspensionen skall återställas till tolv månader från och med den 1 juli 2004 och anslår därför 50 miljoner kronor för detta ändamål.

Bättre för de sämst ställda pensionärerna

Ungefär en halv miljon av Sveriges pensionärer lever idag under mycket knappa förhållanden. Kristdemokraterna krävde därför i valrörelsen 2002 att pensionerna till de ekonomiskt sämst ställda pensionärerna tidigt under nästkommande mandatperiod skulle öka med motsvarande 1 000 kronor i månaden (före skatt) jämfört med nivån år 2002. Netto motsvarar alltså detta krav en ökning med ca 700 kronor per månad efter skatt. Det klargjordes också att både skattesänkningar och pensionsuppräkningar skulle kunna användas för att uppnå denna förbättring. Från och med nästa år har vi överträffat denna målsättning.

Med anledning av den pensionsreform som Kristdemokraterna aktivt medverkat till får de sämst ställda pensionärerna från och med i år en högre pension. Därutöver höjer Kristdemokraterna i sitt budgetalternativ den övergångsvisa garantipensionen med 100 kronor per månad. Vi föreslår dessutom i vårt budgetalternativ för 2004 en kraftig höjning av grundavdraget i den kommunala beskattningen. Eftersom samtliga pensionärer numera betalar skatt enligt samma skattesystem som alla förvärvsinkomsttagare innebär vår höjning av grundavdraget också att samtliga pensionärer får sänkt skatt och därmed ökad behållning av pensionen. Fördelningsprofilen på vårt höjda grundavdrag ger i förhållande till inkomsten mest till pensionärer och förvärvsinkomsttagare med låga inkomster.

Sammantaget innebär det nya pensionssystemet en höjning av den övergångsvisa garantipensionen med 100 kronor per månad och Kristdemokraternas skattesänkning att pensionerna för de med lägst pension förbättras med ca 850 kronor per månad efter skatt. De 850 kronorna i nettoförbättring per månad motsvarar en höjning av pensionen med ca 1.200 kronor före skatt.

Pensionärer ska också få sänkt skatt!

Regeringen valde under förra mandatperioden att inte låta pensionärerna få del av de skattesänkningar de införde genom att som det hette ”kompensera för pensionsavgiften”. Regeringen kom dock på andra tankar och föreslog i 2002 års budgetproposition att pensionärerna, precis som Kristdemokraterna länge hävdat, bör få del av de senaste årens relativt goda tillväxt. Den grundavdragshöjning som Kristdemokraterna föreslår omfattar alla skattepliktiga transfereringar, även pensioner. Från år 2003 beskattas, som nämnts ovan, hela pensionärskollektivet i det vanliga skattesystemet (med undantag för den allmänna pensionsavgiften som pensionärer inte betalar). Detta leder med Kristdemokraternas föreslagna grundavdragshöjning till sänkt skatt för de flesta pensionärer med ca 200 kronor per månad, eller 2 400 kronor per år.

Förbättrat bostadstillägg

Allt färre pensionärer har behov av bostadstillägg. Det är glädjande. Men under inga omständigheter får de äldre som saknar ekonomisk kraft att själva finansiera en rimlig och normal boendestandard glömmas bort. Kristdemokraterna stod bakom en höjning av bostadstillägget från 90 till 91 procent av bostadskostnad upp till 4 500 kronor per år ¹. Det krävs dock ännu en viktig förbättring av bostadstillägget.

Kristdemokraterna anser att fritidsfastighet inte skall ingå i inkomstprövningen av bostadstillägg till pensionärer. Underlaget för beräkningen av bidraget skall baseras på permanentboende och inget annat. Flera fritidsfastigheter har idag ett så högt taxeringsvärde att förmögenheten omöjliggör bostadstillägg. Det är inte ovanligt att pensionärer skaffat sig ett fritidshus i unga år. Idag är det taxerade värdet högt med anledning av tomtvärdet, vilket i sin tur medfört att man ofta har en fastighetsförmögenhet. Det är inte rätt att människor skall tvingas till försäljning och därmed försämring av livskvaliteten för att erhålla bostadstillägg. Kristdemokraterna föreslår att fritidsfastighet inte skall ingå i underlaget för beräkning av bostadstillägget och anslår därför 90 miljoner kronor för att finansiera detta.

Slopa den statliga fastighetsskatten

Många pensionärer drabbas hårt av fastighetsskatten. Till skillnad från beskattning av löner, företagsvinster och konsumtion tas fastighetsskatt ut på en tillgång som inte ger någon löpande avkastning och inte kan omsättas i reda pengar med mindre än att huset säljs. Fastighetsskatten, som sägs vara en del av kapitalbeskattningen, utgör skatt på en beräknad icke existerande avkastning. Detta är en ologisk och verklighetsfrämmande skattekonstruktion. Grunden bör vara att människor ska kunna leva på sin lön eller pension. Boendekostnaderna som andel av inkomsten har nästan fördubblats de senaste 25 åren. Sverige har världens högsta skatter på boende, där fastighetsskatten är en bidragande del. Kristdemokraterna föreslår att den statliga fastighetsskatten avskaffas omedelbart därför att det är helt orimligt att människor skall beskattas så att de måste gå från gård och grund. Istället får kommunerna rätt att ta ut en avgift på maximalt 2 600 kronor per år för kostnader för räddningstjänst och gatuunderhåll m.m.

Avskaffa sambeskattningen av förmögenhet

Kristdemokraterna avskaffar sambeskattning av förmögenhet år 2004, och år 2005 sänks förmögenhetsskattesatsen till 1 procent. Kristdemokraterna kräver att taxeringsvärdena återställs till 2000 års nivå. Detta skulle innebära en ytterligare sänkning av förmögenhetsskatteuttaget.

Vi välkomnar förslaget i budgetpropositionen om att arvsskatten mellan makar avskaffas från och med år 2004.

Stockholm den 7 oktober 2003
Kenneth Lantz (kd)
Inger Davidson (kd)	Sven Brus (kd)
Dan Kihlström (kd)	Chatrine Pålsson (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)	Ulrik Lindgren (kd)
Torsten Lindström (kd)	Helena Höij (kd)
Rosita Runegrund (kd)	Olle Sandahl (kd)

[1]	prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.