En privatiserad arbetsskadeförsäkring

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att utforma en ny försäkring för arbetsskador som hanteras av privata försäkringsbolag.

Motivering

Det har alltid funnits ett intresse bland såväl arbetsgivare som arbetstagare att den som skadar sig i arbetet ska få ersättning. Därför är det naturligt att just arbetsskadeförsäkringen är vår äldsta socialförsäkring. Men det har under lång tid varit svårt att få försäkringen att fungera. Reglerna har ändrats fram och tillbaka utan att någon är nöjd.

Under 1980-talet var det lätt att få en skada klassad som arbetsskada. Nästan allting kunde räknas som en arbetsskada. Den naturliga följden av detta var att både sådant som verkligen var skador i arbetet och sådant som inte var det kom att räknas som arbetsskador. Det hela blev så dyrt för staten att den var tvungen att ändra reglerna.

Från och med 1993 infördes därför nya regler om kraven på skadlig inverkan på arbetsplatsen och sambandet mellan detta och den påstådda arbetsskadan. De nya bestämmelserna innebar att villkoret om skadlighet formulerades så att hög grad av skadlighet måste finnas och villkoret om orsakssamband så att övervägande skäl måste tala för att den skadliga inverkan har orsakat problemen. Dessa skärpta villkor innebar en tydlig skärpning av förutsättningar för att få en skada bedömd som arbetsskada.

Under resten av 1990-talet har det därför varit svårt att få en skada klassad som arbetsskada. Effekten har blivit att skador som faktiskt är arbetsskador inte blir ersatta. Det här är naturligtvis ett problem för de anställda. Men det är också ett problem för arbetsgivarna. Även dessa har ett självklart intresse av att människor som arbetar i deras företag har ett fullgott skydd för skador i arbetet. Det finns också ett intresse hos företag som är bra på att förebygga arbetsskador att inte behöva betala för företag som är dåliga på detta. Det finns kort och gott mycket att göra med försäkringen. Det bör vidare noteras att vissa ändringar i arbetsskadeförsäkringens bevisregler har beslutats under senare tid (se proposition 2001/02:81 Vissa arbetsskadefrågor), med syfte bland annat att sänka försäkringens beviskrav för att få en arbetsskada godkänd.

Vi menar emellertid att kraftfullare grepp bör prövas. Arbetsskadeförsäkringen bör lyftas bort från den offentliga sektorn för att istället förvaltas av privata försäkringsbolag. Precis på samma sätt som vi idag är skyldiga att teckna en trafikförsäkring för att få köra bil, bör den som vill driva ett företag vara skyldig att teckna en försäkring mot arbetsskador. För att kompensera arbetsgivarna justeras självfallet den del av arbetsgivaravgifterna som avser arbetsskadeförsäkringen. Det ska inte bli dyrare för företagen utan på sikt billigare. Det finns flera fördelar med en sådan här lösning.

För det första blir det förhoppningsvis en mer kompetent handläggning av ärendena. Idag finns här stora problem. Riksförsäkringsverket har analyserat arbetsskadeförsäkringen och redovisat resultatet i en rapport, Analys av arbetsskadeförsäkringen, som presenterades i mars 2001. Verket noterar där att handläggningen av arbetsskadeärendena inte håller den kvalitet som de försäkrade har rätt att kräva.

I en del fall beslutas arbetsskadeärenden av socialförsäkringsnämnder. Då är det alltså politiker utan specialistkunskaper om arbetsskador som avgör vem som ska få ersättning och vem som inte ska få det. Den läkare som har yttrat sig i ärendet, försäkringsläkaren, har i regel inte ens träffat den skadade. I ett system där försäkringen tecknas i privata försäkringsbolag blir det professionella försäkringstjänstemän i samarbete med läkare som får bedöma om en skada är en arbetsskada eller inte. Det viktiga är att de skador som verkligen är arbetsskador också blir ersatta av försäkringen.

För det andra hamnar kostnaderna för arbetsskador där de hör hemma. En privat försäkring finansieras med premier. De sociala avgifter som idag betalas in för arbetsskador faller därmed bort. Premiernas storlek beror på hur drabbat ett företag eller en bransch är av arbetsskador. Både arbetsgivarna och arbetstagarna får därmed ett ekonomiskt intresse av att förhindra arbetsskador eftersom dessa påverkar rörelseresultat och därmed också företagets vinst och löneutrymme. Vi vet från andra områden att ska man uppnå förändringar så är ekonomiska styrmedel ofta det effektivaste.

Förslag till förändringar har lagts fram av Riksförsäkringsverket i den ovan nämnda rapporten och av Socialdepartementet i en promemoria om bevisregler i arbetsskadeförsäkringen som utarbetats i anslutning till denna. Förslagen, som innehåller en del motiverade justeringar av reglerna, rymmer dock inte något nytänkande utan är ett lappande på ett system som redan ändrats fram och tillbaka ett antal gånger. Det som krävs är istället en ny modell.

När vi skapar ett nytt system kan vi blicka västerut. I Norge finns ett system som är delvis privat. Där finns dels en offentlig grundförsäkring, dels ett system med privata försäkringsbolag. Den privata delen finansieras med premier. Företag som har problem med arbetsskador får då betala högre premier än företag utan sådana problem.

Riksdagen har tidigare behandlat motioner om en privatiserad arbetsskadeförsäkring (se bland annat bet. 2002/03:SfU1) och då avslagit dessa. Utskottet hänvisade bland annat till att det under senare år har skett justeringar i arbetsskadeförsäkringen och att utskottet, i linje med tidigare uttalanden, ser fördelar med en försäkring i offentlig regi.

I ljuset av den utbredda ohälsan på arbetsmarknaden och de höga kostnader som följer av detta, är det viktigt att se över socialförsäkringarna och deras funktion för att skapa effektivare lösningar än dagens. En privatiserad arbetsskadeförsäkring är ett led i detta. De förändringar som skett i arbetsskadeförsäkringen under senare tid har främst avsett frågan om vilket beviskrav man ska ställa för att ersättning ska utgå ur försäkringen. De handlar alltså om en helt annan aspekt än den som här är aktuell, nämligen kostnadsfördelningen mellan olika arbetsplatser.

Ibland är det svårt att få viktiga system att fungera. Så har det varit med arbetsskadeförsäkringen i många år. Då bör man försöka tänka i nya banor. Vi behöver ett nytt system som i och för sig är reglerat i lag men som hanteras av privata bolag. Vi behöver en mer kompetent försäkringsmässig hantering och vi behöver ett system där kostnaderna för arbetsskador verkligen hamnar där de hör hemma.

Stockholm den 2 oktober 2003
Jeppe Johnsson (m)
Runar Patriksson (fp)	Holger Gustafsson (kd)
Elizabeth Nyström (m)	Yvonne Ångström (fp)
Lars Lindén (kd)