Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att konsekvenserna som uppstår vid retroaktiva lönepåslag bör uppmärksammas.
När parterna på arbetsmarknaden gör upp om lönesättningen för arbetstagarna slutar det inte sällan med att det i överenskommelserna finns retroaktiva inslag. För den som är i arbete innebär detta inte något annat problem än att man får vänta ett tag på sina pengar. När det gäller den som är sjuk eller föräldraledig är situationen inte lika enkel.
I lagen om allmän försäkring kan man läsa vad som gäller vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten. I det tredje kapitlet 2 § tredje stycket står följande:
”Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst.” Vidare kan man också läsa att en person som gör anspråk på ersättning är skyldig att anmäla förändringar i inkomst eller andra omständigheter som påverkar rätten till ersättning och ersättningens storlek.
Vid samtal med fackliga företrädare, som ofta kommer i kontakt med dessa frågor, har jag blivit upplyst om att det finns brister i en till synes heltäckande skrivning i lagen. En väg kan vara att se över möjligheten till förändring i regler och tillämpning i lagen om allmän försäkring, så att även sjukskrivna och föräldralediga kan få del av retroaktiva lönepåslag i samband med avtalsrörelser.
|
Stockholm den 7 oktober 2003 |
|
|
Lennart Axelsson (s) |