Motion till riksdagen
2003/04:Sf372
av Kenneth Lantz m.fl. (kd)

Underhållsskyldigas situation


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny modell för umgängesavdrag.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ändring av återbetalningsreglerna med bl.a. ett förbehållsbelopp och möjlighet till jämkning.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om överföring av fordran till kronofogdemyndigheten.

Inledning

Kristdemokraterna anser att underhållsstödet bör utformas så att det tydligt framgår att det i första hand är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för sina barn. Även efter en separation behöver barnet se bägge föräldrarna som viktiga personer i sitt liv. Det är angeläget att separerande föräldrar får hjälp att sätta barnets bästa i första rummet. Det gäller att lära sig samarbeta på ett nytt sätt, att även efter separationen se den andra föräldern som en viktig person i barnets liv och att medverka till umgänge. Många separerande föräldrar söker hjälp och stöd hos familjerådgivare. En förändrad ekonomisk situation kan också skapa behov av samtal och rådgivning och det offentliga har all anledning att stödja en utveckling som gör rådgivning tillgänglig för alla.

Vi menar vidare att det är fel att stöd utbetalas till vårdnadshavaren oberoende av hur stora inkomster han eller hon har. Det riskerar att undergräva legitimiteten i systemet. Om den underhållsskyldige inte är återbetalningsskyldig för hela underhållet anser vi att en inkomstprövning av den mottagande föräldern bör göras innan statligt stöd utbetalas. Det offentligas uppgift är först och främst att se till barnet, men båda föräldrarnas ekonomiska situation och möjligheter att försörja sina barn måste beaktas.

Underhållsstöd och återbetalning

Underhållsstödet infördes den 1 februari 1997 och ersatte då bidragsförskottet. Underhållsstöd lämnas med 1 173 kronor per barn och månad till särlevande föräldrars barn, t.o.m. den månad då barnet fyller arton år. Underhållsstödet är inte ett bidrag i vanlig ordning utan är tänkt som ett tillfälligt stöd. Staten tar över en förälders ansvar efter en separation när paret inte kommer överens om den gemensamma försörjningen av barnen. Stödet utbetalas av staten till boföräldern och sedan skall beloppet återbetalas av den bidragsskyldige.

Återbetalningsskyldigheten för underhållsstödet relateras till den återbetalningsskyldige förälderns inkomst efter ett grundavdrag. Detta grundavdrag höjdes den 1 februari 2000 (prop. 1998/99:78) från 24 000 kronor till dagens 72 000 kr. I samband med höjningen av grundavdraget höjdes även procentsatserna för återbetalningsskyldigheten från 10 till 14 procent av inkomsten för ett barn, från 6,25 till 11,5 procent om föräldern är underhållsskyldig för två barn och från 5 till 10 procent om föräldern är underhållsskyldig för tre barn. Enligt den socialdemokratiska regeringen var orsaken till att grundavdraget och procentsatserna höjdes att få en bättre fördelningspolitik och samhällsekonomisk effekt. Samtidigt beräknade man att antalet ansökningar om anstånd med återbetalning och ärenden som gick till kronofogden skulle sjunka. Kristdemokraterna påpekade redan då att vi såg en fara med höjningen av procentsatserna speciellt för underhållsskyldiga medelinkomsttagare med tre barn eller fler. Våra farhågor har besannats och fler allvarliga brister i dagens system har efterhand visat sig.

Kristdemokraterna har i flera riksdagsmotioner krävt regelförändringar när det gäller återbetalningen av underhållsstödet. Den parlamentariska utredning som har haft till uppgift att utreda bl.a. frågan om de nuvarande reglerna för anstånd och eftergift överlämnade sitt betänkande ”Ett reformerat underhållsstöd” (SOU 2003:42) den 29 april 2003. Av betänkandet framgår det att Kristdemokraterna har haft rätt när det gäller underhållsskyldigas svåra situation och att regelverket är mycket bristfälligt. Betänkandet innehåller flera förslag som principiellt överensstämmer med det Kristdemokraterna länge krävt. I denna motion redovisar vi våra förslag till regelförändringar.

Konsekvenserna för underhållsskyldiga

Nuvarande underhållsstödssystem utgår, enligt vår uppfattning, inte från barnens behov av att ha nära kontakt med båda föräldrarna. Många bidragsskyldiga lever under mycket besvärliga ekonomiska förhållanden. En tredjedel av alla bidragsskyldiga har en skuld hos kronofogdemyndigheten och av dem saknar en fjärdedel betalningsförmåga. I den proposition som ledde till höjt grundavdrag och justerade procentsatser, beräknades det att ca 25 procent skulle få ett högre återbetalningsbelopp. Det har sedermera visat sig att en höjning av återbetalningsbeloppet istället gäller ca 44 procent av de underhållsskyldiga. Antalet fall som går till kronofogdemyndigheten har också ökat med 30 procent sedan regelförändringen infördes.

Hela 52 procent, av totalt 226 000 bidragsskyldiga föräldrar, har ackumulerade återbetalningsskulder, enligt en rapport från RFV. 85 procent av dem är pappor. Bidragsskyldigas samlade skuld uppgår till ca 2,8 miljarder kronor vilket är mer än kostnaden för hela underhållsstödsystemet under ett helt år.

När inkomsten för den underhållskyldige ökar skall skulderna betalas tillbaka och han/hon får leva på det så kallade förbehållsbeloppet. Då räcker pengarna till underhållet, men det finns inga marginaler alls. Det finns många exempel där bidragsskyldiga får en disponibel inkomst som ligger under normen för socialbidrag, även om föräldern har en medelgod inkomst av heltidsarbete. Risken för detta ökar med antalet barn men det finns exempel där även bidragsskyldiga med endast ett barn kan hamna under socialbidragsnormen med mer än 1 000 kronor per månad.

Återbetalningsbeloppet bestäms från den senast taxerade inkomsten. För den som fått väsentligt minskade inkomster kan det således innebära stora svårigheter att klara återbetalningsbeloppet. Den nuvarande arbetsmarknadspolitiska situationen med hög arbetslöshet gör att detta är ett stort problem.

Ändra regelsystemet för återbetalning

Umgänge med barnen

Den svåra ekonomiska situation som många underhållsskyldiga föräldrar befinner sig i har lett till att man i vissa fall ser sig tvingad att avstå från att umgås med sina barn. Detta är absolut inte bra för barnet. Kommittén Välfärdsbokslut redovisar i sitt betänkande SOU 2001:55 att en tredjedel av de barn som är mellan 10 och 18 år och som inte bor med sin far, aldrig träffar sin pappa. Dagens underhållsstödssystem är troligtvis en bidragande orsak till denna oroväckande utveckling.

De allra flesta bidragsskyldiga föräldrar försöker även ta ett direkt ansvar för sina barn utöver återbetalningsbeloppet. Det är t.ex. vanligt att man har barnen hos sig under helger och semestrar. Även om den bidragsskyldige har barnen hos sig varje helg från fredag till söndag får han/hon betala lika mycket som om han inte alls skulle ha barnen. Underhållsstödssystemet måste stimulera till ett ökat umgänge med barnen och umgängesavdraget måste göras förmånligare. Kristdemokraterna förespråkar därför en modell som innebär att hämtande- och lämnandedagen räknas som ett helt dygn istället för dagens system med angivelse av klockslag. Umgängesavdraget kan sedan göras med t.ex. 1/20 av det månatliga underhållsstödet medan avdraget för boföräldern även fortsättningsvis görs med 1/40 av underhållsstödet. På så sätt undviker man konflikter föräldrarna emellan som ett ökat avdrag för boföräldern skulle medföra.

Återbetalningsskyldighet

Kristdemokraterna förespråkar att återbetalningsbeloppet skall kunna jämkas så att den bidragsskyldige alltid ska ha medel för sin egen försörjning och bostad innan han eller hon blir återbetalningsskyldig. Återbetalningsbeloppet skall beräknas efter utsökningsbalkens regler och den bidragsskyldige får tillgodoräknas ett förbehållsbelopp. Anståndsförfarandet upphör därmed. Istället införs ett jämkningsförfarande som innebär att om inkomsten försämras så skall den bidragsskyldige kunna åberopa aktuell inkomst och därigenom få beloppet sänkt.

Ärende till kronofogdemyndigheten

Tidigare övergick inte en fordran med tvingande regler till kronofogdemyndigheten utan sändes efter bedömning av tjänsteman över av försäkringskassan. Där skedde först en utredning som innebar att man bl.a. fastställde att betalningsförmåga fanns. Enligt nuvarande regler överförs fordran till kronofogdemyndigheten två månader efter utebliven återbetalning, utan att en utredning görs dessförinnan. I nya ärenden kan uppskov ske till femte månaden om det bedöms att bidragsskyldig kommer att betala skulden inom denna tid. Många föräldrar som separerar hamnar i en krissituation och mister dessutom en stor del av kontakten med sina barn. Att på ett så tidigt stadium också hamna hos kronofogdemyndigheten med allt vad det innebär av betalningsanmärkning, svårigheter att få lån osv., medför att systemet även i detta avseende slår undan benen för många. Om försäkringskassan hade mer tid till förfogande skulle den, genom kontakt och information, kunna förhindra att så många ärenden går till indrivning. Kristdemokraterna förordar att tidpunkten för när en fordran skall överlämnas till kronofogdemyndigheten fastställs till tolv månader samtidigt som en beloppsgräns införs om förslagsvis 1/7 prisbasbelopp. På så sätt överförs inte fordran till kronofogdemyndigheten förrän den är minst tolv månader gammal eller uppgår till minst 1/7 prisbasbelopp.

Stockholm den 6 oktober 2003

Kenneth Lantz (kd)

Inger Davidson (kd)

Sven Brus (kd)

Dan Kihlström (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Gunilla Tjernberg (kd)

Ulrik Lindgren (kd)

Torsten Lindström (kd)

Helena Höij (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Olle Sandahl (kd)