Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tidpunkten för socialförsäkringsreformen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om en övergripande socialförsäkringsreform.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge stöd och tydliga signaler om krafttag mot överutnyttjande av och fusk med socialförsäkringsförmåner.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om försäkringsdelegationernas storlek.
I propositionen föreslås att de allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket avvecklas den 31 december 2004 och att en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration inrättas den 1 januari 2005. Den nya myndigheten föreslås heta Försäkringskassan.
Syftet är att förbättra administrationen av socialförsäkringarna. Regeringen menar att nuvarande organisation har brister i fråga om ledning och ansvar. Det stämmer delvis men försäkringskassorna bär naturligtvis inte det fulla ansvaret för höga sjuktal och brister i administrationen. Tidpunkten för den föreslagna organisationsförändringen är inte optimal med tanke på pågående utredningar och den kraftsamling av resurser som nu krävs för att nedbringa de höga sjuktalen.
Försäkringskassornas medarbetare arbetar idag för högtryck. Aldrig någonsin har vi haft en liknande situation där sjukskrivningstalen rusat i höjden trots att svenska arbetsplatser internationellt sett håller en mycket hög standard. Det har lett till en belastning inom socialförsäkringen som blivit övermäktig för personalen inom försäkringskassorna.
Utvecklingen kräver hög kapacitet inom Försäkringskassans administration och den behöver förbättras. Men de 21 regionala försäkringskassorna kan knappast pekas ut som orsak till de höga sjuktalen.
Socialförsäkringens administration är i behov av förändring framförallt därför att en likabehandling av ärenden över hela landet måste vara ett krav. På många försäkringskassor kan exempel hittas på skillnader i sjukskrivningsmönster. Det ligger alltså ett värde i att förändra socialförsäkringens administration – men tidpunkten för denna genomgripande förändring är direkt olämplig. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Det är hög tid för en genomgripande reform av hela socialförsäkringssystemet. Den pågående Ansvarsutredningen arbetar efter direktiv som på ett eller annat sätt berör dessa frågor. Det vore därför logiskt att invänta Ansvarsutredningens förslag på åtgärder för att komma tillrätta med samordningsproblemen. Att i detta skede förändra hela organisationen inom socialförsäkringens administration förefaller vara fel tidpunkt.
Vid riksdagens frågestund den 13 november 2003 sade statsminister Göran Persson att han vill ha en bred utredning om socialförsäkringarna. Därefter har statsministern uppgivit att arbetet bör påbörjas efter vårbudgeten i år. Regeringen bör få i uppdrag att snarast återkomma med direktiv angående en sådan utredning.
Genom att motverka missbruk och överutnyttjande av förmåner kan samhällets kostnader för sjukskrivningar minskas påtagligt redan idag. Många försäkringskassor arbetar föredömligt på detta område tillsammans med olika regionala samarbetspartner. Det finns goda exempel på sådant samarbete med Arbetsförmedlingen, stora arbetsgivare och primärvården.
Försäkringskassan i Skåne har exempelvis på olika sätt arbetat mot missbruk av socialförsäkringens förmåner, vilket visat goda resultat. Varje investerad krona ger mer än fyra kronor tillbaka, lågt räknat. Det är av stort värde om regeringen kan skapa bättre förutsättningar för att komma åt felaktiga ansökningar och beslut samt medvetet fusk. Men att enbart en ny reform av socialförsäkringens administration skall förbättra detta arbete är dock osannolikt. Regeringen måste ge tydligare direktiv över hur felaktigheter, överutnyttjande och medvetet fusk ska förhindras.
På dagens försäkringskassor finns en styrelse som ansvarar för verksamheten. Lagstiftning och direktiv från RFV följs noggrant. Detta har skapat ett regionalt engagemang som ger bra service till allmänheten. Förslaget med en styrelse som får fullt ansvar för den nya myndigheten kan i vissa avseenden öka effektiviteten. Men för den regionala verksamheten är det avgörande med lokal förankring, särskilt för finansiell samordning och rehabilitering.
De regionala styrelserna skall, enligt propositionen, ersättas med en försäkringsdelegation som bl.a. får till uppgift att besluta om socialförsäkringsnämnder och rapportera till regeringen om verksamheten. Detta är en ny arbetsmodell värd att pröva, men det är viktigt att försäkringsdelegationerna inte blir allt för små utan att representationen från olika politiska partier kan behållas. En allt för liten försäkringsdelegation kan förlora förankringen i samhällets olika delar. Det vore, enligt Kristdemokraternas uppfattning, en olycklig utveckling.
|
Stockholm den 25 mars 2004 |
|
|
Kenneth Lantz (kd) |
|
|
Sven Brus (kd) |
Inger Davidson (kd) |
|
Dan Kihlström (kd) |
Chatrine Pålsson (kd) |
|
Gunilla Tjernberg (kd) |
Ulrik Lindgren (kd) |
|
Torsten Lindström (kd) |
Helena Höij (kd) |
|
Rosita Runegrund (kd) |
Olle Sandahl (kd) |