Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i utlänningslagen så att förföljelse på grund av kön, sexuell läggning eller könsidentitet ger flyktingstatus enligt Genèvekonventionen.
Med begreppet HBT avser vi homosexuella, bisexuella och transpersoner. Det är en grupp som vi finner i alla samhällsklasser, på alla nivåer i samhället och i hela landet.
Transpersoner är individer som av omgivningen uppfattas ha eller ge uttryck för en avvikande könsidentitet, till exempel genom att deras könsidentitetsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födseln. Det är bland annat transsexuella, transvestiter, intersexuella och dragkings/queens. Transpersonsbegreppet som politisk term förutsätter inte att individen själv identifierar sig som transperson.
Utgångspunkten för vårt politiska ställningstagande i frågor rörande HBT är alla människors lika värde, att vi inte kan värdera människor utifrån den sexuella identiteten eller könsidentiteten. Vi menar att den här synen inte skall stanna vid enbart tanken på allas lika värde. Synsättet att vi alla har samma värde måste också speglas i den lagstiftning samhället är byggt på. Enligt vår mening är kärlek och sexualitet, trygghet och gemenskap inte en grund för att man skall ha en lagstiftning som negativt särbehandlar homosexuella, bisexuella och transpersoner. Istället anser vi att man aktivt måste ta ställning och verka för att alla skall ha samma behandling i lagen.
Tyvärr finns det i vårt samhälle ett förtryck av homosexuella, bisexuella och transpersoner, vilket bland annat tar sig uttryck i form av trakasserier, våld och diskriminering.
1973 uttalade riksdagen att ”en samlevnad mellan två personer av samma kön är en från samhällets synpunkt en fullt acceptabel samlevnadsform” (LU 1973:20).
Regeringens proposition 1986/87:124: ”Den enda säkra skillnaden mellan homosexuella och heterosexuella är att homosexuella känslomässigt dras till personer av samma kön. I homosexuellas och heterosexuellas förhållanden finns motsvarande känslor av vänskap, omsorg, lojalitet, ömhet, kärlek osv.”
Dessa ställningstaganden till trots existerar det fortfarande idag en diskriminerande lagstiftning som på ett tydligt sätt placerar in homosexuella, bisexuella och transpersoner i en underklass.
Vår vision är ett samhälle där vi alla oavsett vilka vi är har lika värde. Ett samhälle fritt från diskriminering, våld och fördomar på grund av någons sexuella läggning eller könstillhörighet.
Denna motion är ett led i vår strävan att nå den här visionen. I den här motionen har vi valt att ta upp frågor som behandlas i socialförsäkringsutskottet.
Runt om i världen förföljs homosexuella, bisexuella och transpersoner.
Australien, Kanada och USA har godtagit att personer som är förföljda på grund av sin sexuella läggning eller könstillhörighet har rätt att anses som flyktingar.
Detta är en tolkning av Genèvekonventionen som UNHCR stöder och som Sverige också med kraft bör stödja och driva internationellt.
De svenska erfarenheterna har visat att 3 kap. 3 § utlänningslagen gång på gång feltolkas eller inte tillämpas, till förfång för de asylsökande.
Endast några enstaka har beviljats uppehållstillstånd med stöd av detta lagutrymme, det vill säga att den som hyser välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön eller homosexualitet skall kunna ges asyl.
Regeringens aviserade ståndpunkt om att låta ett utvidgat flyktingbegrepp inkludera kön och sexuell läggning är bra, men inte tillräcklig eftersom transpersoner lämnas utanför. Därför anser vi att förföljelse på grund av kön, sexuell läggning eller könsidentitet måste föras in under 2 § under flyktingbegreppet enligt Genèvekonventionen. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Anders Bengtsson (s) |
|
|
Hillevi Larsson (s) |
Börje Vestlund (s) |