Motion till riksdagen
2003/04:Sf347
av Kerstin Engle m.fl. (s)

Integration


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om satsningar på integration.

Motivering

Integration är en process för delaktighet som gäller oss alla. Mångfald är ett sätt att ta tillvara och inse det positiva med ett mångkulturellt samhälle där människor är olika. Vi vill ta fasta på det som förenar och berikar istället för det som skiljer oss åt. Ett samhälle där alla känner sig delaktiga är ett tryggt samhälle. Ett samhälle som möter och bejakar mångfald tar tillvara på de resurser som behövs för tillväxt och utveckling.

Ett Sverige präglat av mångfald, tolerans och jämlikhet är något vi alla tjänar på. För att uppnå detta krävs att vi visar varandra respekt, och att vi har en öppnare attityd när vi möter det som är nytt, ovanligt och främmande i vår invanda miljö. Det som är okänt ska inte behöva kännas skrämmande. Integrationspolitiken ett av våra viktigaste verktyg när det gäller att bekämpa klyftorna och orättvisorna som finns i samhället.

Skånes närhet till kontinenten gör att regionen präglas av hög aktivitet och stor inflyttning. Framförallt regionens städer präglas av en stor mångfald. Skåne län omfattar 33 kommuner med en total befolkning på ca 1,15 miljoner invånare. Av dessa har omkring 14 procent utländsk bakgrund. I Malmö är siffran 36 procent.

De med utländsk bakgrund utgör en stor tillgång och är en betydande potentiell tillväxtfaktor i regionen. Samtidigt kan vi konstatera att denna potential inte tas tillvara i tillräcklig utsträckning och att det fortfarande finns strömningar av främlingsfientlighet och rasism. I de flesta fall är det fråga om okunskap och rädsla. I andra fall är det dock fråga om organiserad främlingsfientlighet i form av politiska partier och rasistiska eller nazistiska organisationer. I flera kommuner i exempelvis Skåne har partier med denna typ av dagordning skördat förhållandevis stora framgångar i val till kommunfullmäktige. Vi ser med stort allvar på denna utveckling och det är något vi måste motverka, eftersom det ger dessa partier en plattform att föra ut sitt budskap från.

Många bra initiativ har redan tagits inom integrationsområdet, men det åter­står mer att göra, något som syns i de främlingsfientliga attityder som har strömmat upp bl a i Skåne. Det är särskilt viktigt att komma tillrätta med de brister som finns inom utbildningsområdet och arbetsmarknadsområdet. Integration måste vara en ömsesidig process, som omfattar hela samhället, och inte bara en ensidig anpassning för invandrare.

I Skåne har det bedrivits ett aktivt integrationsbefrämjande arbete på regional nivå av Region Skåne i samarbete med Integrationsverket. Det arbete som gjorts har givit positiva resultat. Samarbete mellan Integrationsverket och regionen bör därför fortsätta, och stimuleras.

Mottagande och introduktion

En viktig grundförutsättning för fortsatt god integration in i det svenska samhället är att man får ett snabbt beslut om man kommer att få stanna eller inte. En utdragen process är urholkande för individen, och kan komma att påverka den fortsatta integrationsprocessen i negativ riktning. Det är därför av största vikt att man belyser och löser de problem som står i vägen för att personen i fråga snabbt ska få ett besked om han eller hon får stanna eller inte. Det är välkommet att det gjorts en utredning om förstärkt mottagande. Det är nu viktigt att den även leder till konkreta resultat ute i kommunerna.

Det bör läggas större vikt vid ett individualiserat bemötande när det gäller introduktion för invandrade och flyktingar. Introduktionen måste också ske snabbt, så att individen relativt snart börjar känna sig delaktig i samhället. Det arbete som gjorts inom detta område under tidsperioden 2001–2003 av Integrationsverket, genom de särskilda medel beslutade av riksdagen med anledning av vårpropositionen 2000, är positivt. Det arbetet måste nu fortsätta, med fortsatt inriktning på individens behov. En snabb introduktion är ett effektivt sätt att bryta det långvariga bidragsberoendet som många individer hamnar i. Därför är det viktigt att introduktionsinsatserna stärks i framtiden och har individens behov som sin grund.

En introduktionsprocess som sätter individen främst kan bättre ta tillvara den enskildes erfarenheter, kunskap och mål. Samtidigt skapar en sådan process en känsla av delaktighet. Det lokala näringslivet samt de lokala högskolorna är viktiga samarbetspartners i introduktionsarbetet. Deras medverkan bör stärkas ytterligare. Ett bra exempel på sådant samarbete är den arbetsgrupp som etablerats med representanter från Svenskt Näringsliv och regeringen och som ska undersöka hur näringslivet kan verka för bättre integration på arbetsmarknaden.

Utbildning

Både arbetsgivare och utbildningsinstitutioner bör ha möjlighet att ta tillvara och utveckla den kompetens som invandrare och flyktingar har med sig. För dem som redan har en utbildning, är det viktigt att en snabb validerinsgprocess av utbildningen genomförs. Det är därför välkommet att regeringen har gett i uppdrag till Högskoleverket och Socialstyrelsen att se över de bestämmelser och system som råder för bedömning och godkännande av utbildningar genomförda utanför EU/EES-området. Utredningen kring regelverket bör följas upp, så att processen med bedömning av tidigare utbildning effektiviseras.

Arbetsmarknad

Utöver en snabb bedömning av befintlig utbildning, bör arbetsmarknadspolitiken ha en inriktning som gör det möjligt för personer som har yrkeserfarenhet att snabbt få tillgång till arbetsmöjligheter inom sitt yrkesområde. Tidigare yrkesverksamhet bör också bedömas i ljuset av den situation som existerar när det gäller bristyrken i Sverige.

En individualiserad introduktion med kompletteringsutbildning som bygger på befintlig erfarenhet erbjuder individen en snabb ingång på arbetsmarknaden. Samtidigt kan behovet av kompetent arbetskraft inom vissa yrken på så sätt delvis tillfredsställas. Det har gjorts en satsning 2002, och som fortsätter under 2003, där AMS tilldelades riktade medel för att erbjuda personer med utländsk högskoleexamen kompletterande utbildning inom olika bristyrken. Det är ett exempel på insatser som kan förbättra situationen för dem som har utbildning men som behöver vidare kompetens för att komma in på arbetsmarknaden.

Det bör till en prioritering av arbetsmarknadsinsatserna så att praktikplatser tilldelas personer i ett så tidigt skede som möjligt. Helst i den allra första fasen av introduktionen, och inte först efter att en längre tid.

För dem som redan har hamnat utanför arbetsmarknaden är det centralt att bryta utanförskapet. Ett utanförskap som ofta resulterar i en längre tids beroende av olika bidrag. Man bör ytterligare stimulera insatserna för att hjäl­pa dem som hamnat i arbetslöshet, och ge dem det individualiserade stöd som behövs för att ta steget in på arbetsmarknaden. För långtidsarbetslösa kan prak­tikplatser också fylla en viktig funktion.

Språk

Språket är kanske den allra viktigaste förutsättningen för en lyckad integration. Kunskaper i språket gör alla efterföljande steg mindre komplicerade: inträde på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och i samhället i stort. De ini­tia­tiv som har tagits när det gäller utbildningen svenska för invandrare (sfi) – t.ex. kompetensutveckling för lärare i sfi – har visat positiva resultat. Därför är det viktigt att detta arbete följs upp. Den utredning om sfi som nu lämnat sitt betänkande till regeringen blir förhoppningsvis en bra plattform för vidare insatser inom sfi-utbildningen. Sådana insatser bör i fortsättningen utgå från individens behov och existerande kunskap. Det är av väsentlig betydelse att man genom sfi får de språkkunskaper som behövs för att man ska kunna stå till arbetsmarknadens förfogande.

Men språkkunnande och utbildning är inte en garanti för att komma in i samhället, eftersom vi därutöver har strukturell diskriminering. Det kan t.ex. räcka med ett ”felaktigt” efternamn för att inte bli kallad till anställningsintervju. Därför är det viktigt att vi också belyser denna form av diskriminering, och tar initiativ för att bekämpa den.

Stockholm den 2 oktober 2003

Kerstin Engle (s)

Christer Adelsbo (s)

Johan Andersson (s)

Luciano Astudillo (s)

Anders Bengtsson (s)

Bo Bernhardsson (s)

Marie Granlund (s)

Kent Härstedt (s)

Leif Jakobsson (s)

Inger Jarl Beck (s)

Anders Karlsson (s)

Hillevi Larsson (s)

Britt-Marie Lindkvist (s)

Christin Nilsson (s)

Catherine Persson (s)

Göran Persson (s) i Simrishamn

Ulla Wester (s)