Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om föräldrarnas valfrihet att ta ut föräldraledighet samtidigt.
När ett barn föds skapar nyföddhetsperioden för många familjer en arbetsam process, man skall lära känna sitt barn, amningen tar ofta tid att lära in, nya rutiner skapas, parrelationen förändras och det kan synas vara självklart att om man ger båda föräldrarna tillfälle att under en begränsad period efter barnet födelse vara tillsammans skulle detta ge ökad trygghet för hela familjen.
Det moderna samhälle vi lever i har inte samma sociala nätverk som förr. Sjukvården har ändrat sin policy för hemgång efter förlossningen och allt fler går hem allt tidigare efter förlossningen. Många nyblivna föräldrar är osäkra och trötta när de kommit hem och detta ökar belastningen för familjen.
Som föräldrarförsäkringen ser ut idag kan fadern inom 60 dagar ta ut 10 dagar tillfällig föräldrapenning. Den andra möjligheten att få vara tillsammans är när båda föräldrarna deltar i föräldrautbildning. Ett barn är berättigat till 8 timmars ledighet/dag och det är bara i samband med barns födelse som föräldrarna samtidigt kan vara hemma hos barnet genom att pappan tar ut sina 10 pappadagar. Detta är inte tillräckligt och är tidsmässigt för kort tid för att skapa den trygghet, närhet till bägge föräldrar och den stöttning kvinnan behöver efter en förlossning.
Varför har vi ett system som i dagens moderna samhälle motarbetar föräldrarnas valfrihet att själva avgöra när de mest behöver varandras stöttning och hjälp att ge barnet trygghet och den närhet till bägge föräldrarna som vi så gärna vill ge våra barn i nyföddhetsperioden. Ett alternativ som är kostnadsneutralt är att fördela om föräldrapenningdagarna mellan föräldrarna och lagmässigt göra det möjligt att båda föräldrarna kan vara hemma samtidigt. En sådan förändring skulle ge föräldrarna ytterligare valfrihet inom systemet utan att samhällskostnaden skulle öka. Försäkringskassorna försöker motivera papporna att öka sin andel av föräldrarledigheten och detta förslag torde innebära ett steg i den riktningen.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Marina Pettersson (s) |